torsdag 15 oktober 2009
Varför inte ?
Rättvis handel igår, idag och i morgon
Igår, onsdagen den 14 oktober, firades Världsbutiken Globalens 25-årsjubileum med en föreläsning om Rättvis handelrörelsens utveckling och framtid. Föreläsare var Bertil Högberg, folkbildare och lärare på Röda Korsets folkhögskola. Föreläsningen hölls i Ekmansalen vid Uppsala Stadsbibliotek.
På frågestunden efter föreläsningen frågade jag om han trodde att differentierad moms skulle vara bra. Han visade sig vara ganska skeptisk till denna idé.
För det första så säljer de mycket mat, som ju bara har 12 % moms. Normalt har vi annars 25 % moms i Sverige. Man skulle alltså kunna förvänta mer effekt på försäljningen av övriga varor, mest hantverk, om de varorna fick differentierad moms.
Differentierad moms har faktiskt diskuterats inom EU, sade han, men verkade inte realistiskt att införa. De hade tydligen därefter förträngt dessa tankar för jag fick verkligen fråga om och om igen för att få veta mera om varför de inte såg på differentierad moms som ett viktigt styrinstrument.
Man hade funnit att det fanns problem med att juridiskt definiera Rättvisemärkt, eller Fair Trade som vi nog kommer att kalla det i Sverige också. Detta verkar alltså vara det tyngsta skälet för att inte gå vidare med att utveckla och förverkliga denna möjlighet.
Den idé som vi kan föra fram: att differentiera moms på något speciellt demokratiskt vis, är förmodligen inte ens påtänkt.
I stället höll föreläsaren fram andra sätt att öka försäljningen och dess ekonomiska och politiska konsekvenser ur rättviseperspektiv. Fast mitt intryck är att de bygger på engagemang och på att det finns en organisation som tar vara på det engagemanget. Man förlitar sig på att det finns människor som är villiga att betala mer, ganska mycket mer. Vad garanterar att sådant är uthålligt? Det handlar om några hundratal butiker i varje land i Europa, total omsättning är 2.4 Mdr kronor och kraftigt växande.
Han menade också att om bara volymen ökar tillräckligt och kommer över vissa tröskelnivåer så kan handeln komma att fungera mycket smidigare med lägre försäljningspriser som följd. Bästa exemplet var Rättvisemärkta bananer som i Schweiz har 56 % av marknaden. - Men lite styrning med hjälp av momsen borde väl kunna underlätta för att lyfta handeln till sådana nivåer.
Igår, onsdagen den 14 oktober, firades Världsbutiken Globalens 25-årsjubileum med en föreläsning om Rättvis handelrörelsens utveckling och framtid. Föreläsare var Bertil Högberg, folkbildare och lärare på Röda Korsets folkhögskola. Föreläsningen hölls i Ekmansalen vid Uppsala Stadsbibliotek.
På frågestunden efter föreläsningen frågade jag om han trodde att differentierad moms skulle vara bra. Han visade sig vara ganska skeptisk till denna idé.
För det första så säljer de mycket mat, som ju bara har 12 % moms. Normalt har vi annars 25 % moms i Sverige. Man skulle alltså kunna förvänta mer effekt på försäljningen av övriga varor, mest hantverk, om de varorna fick differentierad moms.
Differentierad moms har faktiskt diskuterats inom EU, sade han, men verkade inte realistiskt att införa. De hade tydligen därefter förträngt dessa tankar för jag fick verkligen fråga om och om igen för att få veta mera om varför de inte såg på differentierad moms som ett viktigt styrinstrument.
Man hade funnit att det fanns problem med att juridiskt definiera Rättvisemärkt, eller Fair Trade som vi nog kommer att kalla det i Sverige också. Detta verkar alltså vara det tyngsta skälet för att inte gå vidare med att utveckla och förverkliga denna möjlighet.
Den idé som vi kan föra fram: att differentiera moms på något speciellt demokratiskt vis, är förmodligen inte ens påtänkt.
I stället höll föreläsaren fram andra sätt att öka försäljningen och dess ekonomiska och politiska konsekvenser ur rättviseperspektiv. Fast mitt intryck är att de bygger på engagemang och på att det finns en organisation som tar vara på det engagemanget. Man förlitar sig på att det finns människor som är villiga att betala mer, ganska mycket mer. Vad garanterar att sådant är uthålligt? Det handlar om några hundratal butiker i varje land i Europa, total omsättning är 2.4 Mdr kronor och kraftigt växande.
Han menade också att om bara volymen ökar tillräckligt och kommer över vissa tröskelnivåer så kan handeln komma att fungera mycket smidigare med lägre försäljningspriser som följd. Bästa exemplet var Rättvisemärkta bananer som i Schweiz har 56 % av marknaden. - Men lite styrning med hjälp av momsen borde väl kunna underlätta för att lyfta handeln till sådana nivåer.
torsdag 1 oktober 2009
Kanske samtycke till Differentierad Moms som Styrmedel
Den senaste veckan upplevde jag att jag slog in vidöppna dörrar då jag vid flera oberoende tillfällen förde fram tanken om samhällsstyrning av ekonomin med hjälp av (totalt) differentierad moms.
Samtycket verkar därför vara totalt, åtminstone bland folk som söker efter möjligheter att samordna samhällsutvecklingen med prognoser för klimatförändringar, globalisering, mm som kan skönjas vid den numera hastigt närmande horisonten.
Den senaste veckan har jag vid officiella framträdanden av ledande företrädare för Naturskyddsföreningen (Svante Axelsson, gen dir), Ställ om Sverige (Stephen Hinton, grundare) kunnat ställa frågan till dem om de tycker att differentierad moms vore en bra idé för samhället att styra miljöriktigt. På den frågan svarade de med eftertryck: Ja. Uppsala kommun's Björn Sigurdsson (klimatstrateg), uppfattade inte momsidén klart men anser ändå att nationella ekonomiska styrmedel är en nödvändig del av att lyckas styra undan klimathotet, alla nivåer i samhället måste bidra.
Det kan då inte uteslutas att även de andra två vid närmare eftertanke skulle vilja modifiera den skarpt formulerade åsikten. Det är ju lätt att bara svara 'ja' på något som en annan person har formulerat. Hur som helst så var det intressant att attityden var i huvudsak positiv.
Annat var det tidigare, i början på 90-talet då jag studerade ekonomi och då Kjell-Olov Feldt var finansminister. Då upplevde jag att det självklara svaret i stället var att mera differentierad moms var en orealistisk vision som av praktiska skäl inte var möjligt att förverkliga och som det därför inte ens var lönt att fundera över. Inte ens vid akademin, dvs i de ekonomiska ämnena, diskuterades detta seriöst utan avfärdades lättsinnigt som en praktisk begränsning för de mikroekonomiska modellerna. På så sätt blev nationalekonomin helt missriktad vetenskap.
Någon stans i nationalekonomins utkanter fanns ändå ett mycket viktigt begrepp som borde vara helt centralt för all ekonomisk teoribildning: externa kostnader och nyttor. Det definierades för länge sedan matematiskt av (nobelpristagaren) James Buchanan. Min reflexion är att då samtliga sådana värden inräknas, internaliseras, på samtliga marknader uppnås i princip att samhälleliga hänsynstaganden förverkligas fullt ut. Detta bör kunna uppnås med nya, demokratiska instrument av generell natur. Idémässigt bör de vara besläktade med de mer 'ad hoc'-liknande (= för situationen specifika) undersökningsmetoder som miljöekonomer använder för att åstadkomma artificiella marknader.
Syftet med en differentierad moms skulle enligt min mening vara att åtminstone sträva mot en sådan fulltständig internalisering i ekonomin av alla tänkbara externa värden. Då man för alla ekonomiska verksamheter inför sådant system så finns möjlighet för en balanserad utveckling. I ett sådant samhälle kan det upplevas även ekonomiskt rationellt att välja ekologiskt, både för de fattigaste och för de överdrivet rika.
Utan allestädes närvarande, ubik datorkraft kan ett sådant samhällssystem förefalla tämligen utopiskt, men vi närmar oss snabbt en teknisk nivå som möjliggör detta.
Snart kan vi väl då förvänta att även få jobba konkret med att utforma ett sådant system, t.ex utveckla behövlig mjukvara.
Samtycket verkar därför vara totalt, åtminstone bland folk som söker efter möjligheter att samordna samhällsutvecklingen med prognoser för klimatförändringar, globalisering, mm som kan skönjas vid den numera hastigt närmande horisonten.
Den senaste veckan har jag vid officiella framträdanden av ledande företrädare för Naturskyddsföreningen (Svante Axelsson, gen dir), Ställ om Sverige (Stephen Hinton, grundare) kunnat ställa frågan till dem om de tycker att differentierad moms vore en bra idé för samhället att styra miljöriktigt. På den frågan svarade de med eftertryck: Ja. Uppsala kommun's Björn Sigurdsson (klimatstrateg), uppfattade inte momsidén klart men anser ändå att nationella ekonomiska styrmedel är en nödvändig del av att lyckas styra undan klimathotet, alla nivåer i samhället måste bidra.
Det kan då inte uteslutas att även de andra två vid närmare eftertanke skulle vilja modifiera den skarpt formulerade åsikten. Det är ju lätt att bara svara 'ja' på något som en annan person har formulerat. Hur som helst så var det intressant att attityden var i huvudsak positiv.
Annat var det tidigare, i början på 90-talet då jag studerade ekonomi och då Kjell-Olov Feldt var finansminister. Då upplevde jag att det självklara svaret i stället var att mera differentierad moms var en orealistisk vision som av praktiska skäl inte var möjligt att förverkliga och som det därför inte ens var lönt att fundera över. Inte ens vid akademin, dvs i de ekonomiska ämnena, diskuterades detta seriöst utan avfärdades lättsinnigt som en praktisk begränsning för de mikroekonomiska modellerna. På så sätt blev nationalekonomin helt missriktad vetenskap.
Någon stans i nationalekonomins utkanter fanns ändå ett mycket viktigt begrepp som borde vara helt centralt för all ekonomisk teoribildning: externa kostnader och nyttor. Det definierades för länge sedan matematiskt av (nobelpristagaren) James Buchanan. Min reflexion är att då samtliga sådana värden inräknas, internaliseras, på samtliga marknader uppnås i princip att samhälleliga hänsynstaganden förverkligas fullt ut. Detta bör kunna uppnås med nya, demokratiska instrument av generell natur. Idémässigt bör de vara besläktade med de mer 'ad hoc'-liknande (= för situationen specifika) undersökningsmetoder som miljöekonomer använder för att åstadkomma artificiella marknader.
Syftet med en differentierad moms skulle enligt min mening vara att åtminstone sträva mot en sådan fulltständig internalisering i ekonomin av alla tänkbara externa värden. Då man för alla ekonomiska verksamheter inför sådant system så finns möjlighet för en balanserad utveckling. I ett sådant samhälle kan det upplevas även ekonomiskt rationellt att välja ekologiskt, både för de fattigaste och för de överdrivet rika.
Utan allestädes närvarande, ubik datorkraft kan ett sådant samhällssystem förefalla tämligen utopiskt, men vi närmar oss snabbt en teknisk nivå som möjliggör detta.
Snart kan vi väl då förvänta att även få jobba konkret med att utforma ett sådant system, t.ex utveckla behövlig mjukvara.
Konsumentdemokrati är ett bra framtidsrecept
Differentierad moms vore lämpligt (demokratiskt) styrmedel för skapa adekvat miljö- och socialt hänsynstagande bland aktörer på ekonomiska marknader. Genom att implementera systematiska system som konsekvent via momsen bakar in miljö- och sociala värden vid prissättning av varor och tjänster kommer företagen att uppleva det som helt naturligt vinstmaximerande att agera miljö- och socialt medvetet. Det vore en fantastisk saltomortal för företagandet.
Det kan tänkas att göras
De demokratiska processer som kan äga rum direkt på marknaderna genom konsumenters omedelbara överväganden är väl det som vi skulle kunna rubricera som konsumentdemokrati.
Det verkar, tycker jag, som att enbart parlamentariska funktioner är lite för tröga för att agera i den takt som näringslivet faktiskt rör sig. Vi finner ständigt att marknadskrafterna har orättmätigt övertag. Därför är det av stor vikt att finna kompletterande demokratiska instrument som kan verka närmare verkliga situationer på ekonomiska marknader.
Inom vår diskussionsgrupp har vi en hel del idéer för hur detta bör kunna utformas.
Det kan tänkas att göras
- av en central planeringsmyndighet,
- genom demokratiska funktioner som tillåter vanligt gräsrotsfolk att styra detta, via parlament och/eller direkt på marknaderna
- genom en blandning av dessa mekanismer: t.ex att gräsrotsfolket styr även den centrala myndighet som framför allt förser med kunnande och expertis.
De demokratiska processer som kan äga rum direkt på marknaderna genom konsumenters omedelbara överväganden är väl det som vi skulle kunna rubricera som konsumentdemokrati.
Det verkar, tycker jag, som att enbart parlamentariska funktioner är lite för tröga för att agera i den takt som näringslivet faktiskt rör sig. Vi finner ständigt att marknadskrafterna har orättmätigt övertag. Därför är det av stor vikt att finna kompletterande demokratiska instrument som kan verka närmare verkliga situationer på ekonomiska marknader.
Inom vår diskussionsgrupp har vi en hel del idéer för hur detta bör kunna utformas.
tisdag 29 september 2009
Fri Samhällelig Metakognition
Metakognition, förmågan att iaktta sig själv och reflektera över sina egna och andras känslor, bör kunna ha en motsvarighet på samhällsnivå, ungefär som att varje samhällsmedborgare fritt bör få iaktta och reflektera över hur kollektivt beteende egentligen styrs och hur det sammanhänger med samhällets hälsostatus.
På något vis skulle därför "fri samhällelig metakognition" förmodligen kunna byggas in i en lämpligt konstruerad definition för demokrati.
På något vis skulle därför "fri samhällelig metakognition" förmodligen kunna byggas in i en lämpligt konstruerad definition för demokrati.
Metakognition: känslor är också viktiga
I senaste nr av Forskning och Framsteg (nr 6, sept 2009) diskuteras i en serie artiklar Förnuft & Känsla. Där sägs att: "Våra känslor är inte längre undanskuffade till kroppens dunkla vrår, att tyglas av förnuftet. Numera betraktas känslor och tankar som en väv så tät att det inte går att skilja dem åt. Utan känslor, inget förnuft. Samtidigt utgör känslor ett socialt kapital, och emotionell intelligens har blivit ett skolämne.
Metakognition definieras där som "förmågan att iaktta sig själv och reflektera över sina egna och andras känslor". Detta perspektiv återfinnes hos de antika stoikerna såväl som i modern kognitiv terapi.
Detta har betydelse t.ex för situationer där självbehärskning krävs. I artikeln illusteras med det s.k marshmallowtestet där 4-åringar med olika strategier hanterar problemet med fördröjd konsumtion. Kan man inte ändra på omständigheterna så kan man ändå styra hur man tänker och känner om dem.
Som väl är bekant så styrs demokratiskt röstande mycket av känslornas spel tillsammans med intellektet.
Metakognition definieras där som "förmågan att iaktta sig själv och reflektera över sina egna och andras känslor". Detta perspektiv återfinnes hos de antika stoikerna såväl som i modern kognitiv terapi.
Detta har betydelse t.ex för situationer där självbehärskning krävs. I artikeln illusteras med det s.k marshmallowtestet där 4-åringar med olika strategier hanterar problemet med fördröjd konsumtion. Kan man inte ändra på omständigheterna så kan man ändå styra hur man tänker och känner om dem.
Som väl är bekant så styrs demokratiskt röstande mycket av känslornas spel tillsammans med intellektet.
Mötet 22 okt: Demokrati och Klimatanpassning
Hej. Vår demokratidiskussionsgrupp ses igen torsdagen den 22 oktober. Vi fortsätter troligen med samma diskussionsämnen som vid de senaste mötena. Sedan vore lämpligt att också börja diskutera demokrati vs retorik och speciellt fördjupad demokrati som ekonomiskt styrmedel i samband med förestående klimatanpassning.
Senaste helgen besökte några av oss KlimatForum, en konferens i NBV-huset anordnad av den ett år gamla ideella föreningen KlimatAktion i samarbet med ABF. Det är framstår som helt klart att uppgifterna är gigantiska men att styrlösningar verkar tämligen frånvarande eller otillräckliga. Naturskyddsföreningen pratade om det stundande klimatmötet i Köpenhamn.
Frågan är väl om vi verkligen vill undvika en klimatkatastrof eller om vi verkligen föredrar att inte bry oss. Anta att vi faktiskt önskar förebygga stora okontrollerbara klimatförändringar. Då bör vi väl fundera över hur sådan önskan direkt men ändå demokratiskt skulle kunna översättas till ekonomisk styrning.
Senaste helgen besökte några av oss KlimatForum, en konferens i NBV-huset anordnad av den ett år gamla ideella föreningen KlimatAktion i samarbet med ABF. Det är framstår som helt klart att uppgifterna är gigantiska men att styrlösningar verkar tämligen frånvarande eller otillräckliga. Naturskyddsföreningen pratade om det stundande klimatmötet i Köpenhamn.
Frågan är väl om vi verkligen vill undvika en klimatkatastrof eller om vi verkligen föredrar att inte bry oss. Anta att vi faktiskt önskar förebygga stora okontrollerbara klimatförändringar. Då bör vi väl fundera över hur sådan önskan direkt men ändå demokratiskt skulle kunna översättas till ekonomisk styrning.
Bli förtrogen med vårt datamoln i Google Dokument
Vi bör arbeta tillsammans på ett datamoln.
För oss är det lämpligt att använda Google Dokument för att göra gemensamma dokument. Jag har nyligen skrivit dit närvarolistan, kolla kommande inbjudningsmail!. På gmail's hemsida finner man i överkanten en flik kallad DOKUMENT, klickar man där så kommer man rätt.
Forskning & Framsteg beskriver i senaste numret (sept 2009) Cloud Computing, ett nytt buzzword som det kan vara lönt att lära sig vad det betyder. Det innebär att man är uppkopplad med sitt projekt till nätet där man även lagrar allt arbetsresultat. Även de andra som arbetar på samma projekt har där direkt tillgång till samma arbetsmaterial. Ett inlägg på engelska beskriver för- och nackdelar. Kolla även debatten om datamoln på idg.
Vi har i Google Dokument ett utmärkt sådant verktyg att arbeta på detta vis. PC för Alla ger f.n tre lektioner om hur man använder detta verktyg.
Hör gärna av dig med frågor och se till att du får en inbjudan att vara med att skriva på våra dokument.
För oss är det lämpligt att använda Google Dokument för att göra gemensamma dokument. Jag har nyligen skrivit dit närvarolistan, kolla kommande inbjudningsmail!. På gmail's hemsida finner man i överkanten en flik kallad DOKUMENT, klickar man där så kommer man rätt.
Forskning & Framsteg beskriver i senaste numret (sept 2009) Cloud Computing, ett nytt buzzword som det kan vara lönt att lära sig vad det betyder. Det innebär att man är uppkopplad med sitt projekt till nätet där man även lagrar allt arbetsresultat. Även de andra som arbetar på samma projekt har där direkt tillgång till samma arbetsmaterial. Ett inlägg på engelska beskriver för- och nackdelar. Kolla även debatten om datamoln på idg.
Vi har i Google Dokument ett utmärkt sådant verktyg att arbeta på detta vis. PC för Alla ger f.n tre lektioner om hur man använder detta verktyg.
Hör gärna av dig med frågor och se till att du får en inbjudan att vara med att skriva på våra dokument.
onsdag 16 september 2009
Septembermötet var den 24:e
Temat för septembermötet kan bli en diskussion om vi ska syssla med "Vardagsdemokrati eller Definitionsförslag", "Nära perspektiv eller Forskning med stora ambitioner".
Vi bör alltså diskutera vad vi ska ägna hösten åt, och ev kommande vår. Jag hoppas att vi även kommer att kommentera och kritisera mitt förslag till läsårsplanering.
Men vi behöver också diskutera hur vi kan organisera vår verksamhet som projekt, förening och/eller studiecirkel, framför allt för att organisera oss för att söka större stödpengar
Om dator med projektor och högtalare finns tillgängliga så finns även möjligheter att
Vi bör alltså diskutera vad vi ska ägna hösten åt, och ev kommande vår. Jag hoppas att vi även kommer att kommentera och kritisera mitt förslag till läsårsplanering.
Men vi behöver också diskutera hur vi kan organisera vår verksamhet som projekt, förening och/eller studiecirkel, framför allt för att organisera oss för att söka större stödpengar
Om dator med projektor och högtalare finns tillgängliga så finns även möjligheter att
- låta oss inspireras av filosofiska rummet som nyligen diskuterat valfrihet
- lära oss arbeta gemensamt med dokument på internet
Väl mött alltså den 24 september kl 14-16 på Valegården
tisdag 15 september 2009
En definition av demokrati
Här är mitt förslag till definition:
Demokrati = en modell att samordna de politiska uppfattningar som människor i en social gemenskap har, så att det leder fram till största möjliga ömsesidiga tillfredsställelse och långsiktiga nytta.
Demokrati = en modell att samordna de politiska uppfattningar som människor i en social gemenskap har, så att det leder fram till största möjliga ömsesidiga tillfredsställelse och långsiktiga nytta.
måndag 14 september 2009
Test
Jag har skapat ett dokument på webben som är till för att vi ska kunna testa att skriva tillsammans. Jag kan sända en inbjudan om du vill pröva på.
Med webbläsaren Firefox och operativsystem Ubuntu går det utmärkt att kopiera över text från webbdokumentet i Google documents till bloggen. Men det verkar vara svårare i Explorer. Jag ska testa i morgon på jobbet. Jag minns att det varit krångligt förut.
Jag kan tänka mig att det kan bli problem om man kopierar för mycket av dokumentinformationen. Försök med att kopiera från andra stycket i dokumentet, så kanske det blir lättare att överföra text från dokumentet till bloggen.
Med webbläsaren Firefox och operativsystem Ubuntu går det utmärkt att kopiera över text från webbdokumentet i Google documents till bloggen. Men det verkar vara svårare i Explorer. Jag ska testa i morgon på jobbet. Jag minns att det varit krångligt förut.
Jag kan tänka mig att det kan bli problem om man kopierar för mycket av dokumentinformationen. Försök med att kopiera från andra stycket i dokumentet, så kanske det blir lättare att överföra text från dokumentet till bloggen.
En 'intelligent' definition av demokrati
Intelligens har betydelse för hur väl demokrati fungerar
Efter att ha kollat lite på Mensa's hemsida och och upptäckt att de har intressanta samhälleliga perspektiv på hur intelligens bör förvaltas i samhället har jag blivit inspirerad till att försöka definiera demokrati så att vikten av kvalité i vad som görs demokratiskt får tydlig plats. Sålunda är:
Demokrati = /intelligent/ sätt att organisera massan av /intelligenta/ bedömningar som människor gör så att de gör mest möjliga uthålliga nytta för folket.
Här menar jag med notationen /*/ att " * " har relevans på alla dessa platser men att betoningen på de olika platserna kan varieras.
Kan f.ö /intelligent/ helt tas bort? Det torde väl ändå ligga något 'intelligent' i att man lyckas åstadkomma något som "gör mest möjliga uthålliga nytta"?
Håll i minnet att "Demokrati = Folkstyre" bör vara en gemensam nämnare för alla försök att definiera vad demokrati är.
Att ordet 'uthållig' finns med i definitionen gör att en syftning på helheten kan läsas in, t.ex på både nu levande och på kommande generationer, samt även för hela mänskligheten, för miljön och för naturen.
Jag tänker även att:
Då vi upptäckt att intelligens och demokrati är företeelser som på något djupt sätt hör samman så kanske vi bör erbjuda vår verksamhet som lekstuga för mensas medlemmar?
Efter att ha kollat lite på Mensa's hemsida och och upptäckt att de har intressanta samhälleliga perspektiv på hur intelligens bör förvaltas i samhället har jag blivit inspirerad till att försöka definiera demokrati så att vikten av kvalité i vad som görs demokratiskt får tydlig plats. Sålunda är:
Demokrati = /intelligent/ sätt att organisera massan av /intelligenta/ bedömningar som människor gör så att de gör mest möjliga uthålliga nytta för folket.
Här menar jag med notationen /*/ att " * " har relevans på alla dessa platser men att betoningen på de olika platserna kan varieras.
Kan f.ö /intelligent/ helt tas bort? Det torde väl ändå ligga något 'intelligent' i att man lyckas åstadkomma något som "gör mest möjliga uthålliga nytta"?
Håll i minnet att "Demokrati = Folkstyre" bör vara en gemensam nämnare för alla försök att definiera vad demokrati är.
Att ordet 'uthållig' finns med i definitionen gör att en syftning på helheten kan läsas in, t.ex på både nu levande och på kommande generationer, samt även för hela mänskligheten, för miljön och för naturen.
Jag tänker även att:
Då vi upptäckt att intelligens och demokrati är företeelser som på något djupt sätt hör samman så kanske vi bör erbjuda vår verksamhet som lekstuga för mensas medlemmar?
måndag 24 augusti 2009
Videokrati
En dokumentärfilm om tv:s roll i Italien beskriver bildens makt över människors sinnen och därmed över samhället, snarare än ord och fakta. Detta kallar man för "videocracy" vilket tillika är filmens namn.
Filmen av svensken Eric Gandini är en uppgörelse med Silvio Berlusconi och den italienska tv-kulturen. Den visas på filmfestivalen i Venedig i början av september. Se även UNT´s recention.
Filmen av svensken Eric Gandini är en uppgörelse med Silvio Berlusconi och den italienska tv-kulturen. Den visas på filmfestivalen i Venedig i början av september. Se även UNT´s recention.
söndag 23 augusti 2009
Vardagsdemokrati
Nytt(?) begrepp: Vardagsdemokrati
Jämför boken: Vardagsdemokrati. Varför vi får de politiker vi förtjänar av Tom Bentley, Demos (Kurts tillägg. Läs mer i kommentaren nedan)
I den kreativa tankesmedja som vi skapat har synbarligen ännu ett centralt begrepp sett dagens ljus: "Vardagsdemokrati". Eva Killander lancerade det för mig och för Mats Söderlind häromdagen då vi sågs hemma hos Eva. Ingmar Lindén tog det nyligen ett steg vidare och kallade det för "trädgårdsdemokrati".
Eva exemplifierade med en typisk situation på Valegården: Hon planterar blommor och är ivrig att göra detta innan höstkylan sätter in. Men ska hon då be om lov eller över huvud taget tala om för alla andra vad hon gör? Hur ska detta skötas demokratiskt korrekt? Hur ska hon få veta vad andra tycker om hennes initiativ? Ska hon verkligen göra det helt själv, utan hjälp av andra ?
Det kan tyckas vara lämpligt då att åtminstone berätta för styrelsen om denna situation, men är det en garanti för att det fungerar bra?
PS När vi för några timmar sedan försökte hitta de omtalade blomorna så upptäckte vi att de var bortplockade.
Nåja, Livet är fullt av sådana lite trassliga situationer som man kan fundera över. Jag föreställer mig att en bok med titieln VARDAGSDEMOKRATI skulle kunna sälja i jätteupplagor.
Hur kan vi organisera höstens cirkelverksamhet för att få med denna sortens diskussioner ?
Viktigt är också att även i detta enkla sammanhang vara noga med vetenskaplig korrekthet och alltså referera korrekt till källor. Det kan ju tänkas att Eva plockat termen"vardagsdemokrati" någon stans ifrån, isf var? Från boken "Morgondagens Demokrati" som hon håller på att läsa fn, eller från kursen i "NonViolent Communication" eller annorstädes? Jag vill be Eva att skriva en kommentar med sådan information till detta inlägg.
Jämför boken: Vardagsdemokrati. Varför vi får de politiker vi förtjänar av Tom Bentley, Demos (Kurts tillägg. Läs mer i kommentaren nedan)
I den kreativa tankesmedja som vi skapat har synbarligen ännu ett centralt begrepp sett dagens ljus: "Vardagsdemokrati". Eva Killander lancerade det för mig och för Mats Söderlind häromdagen då vi sågs hemma hos Eva. Ingmar Lindén tog det nyligen ett steg vidare och kallade det för "trädgårdsdemokrati".
Eva exemplifierade med en typisk situation på Valegården: Hon planterar blommor och är ivrig att göra detta innan höstkylan sätter in. Men ska hon då be om lov eller över huvud taget tala om för alla andra vad hon gör? Hur ska detta skötas demokratiskt korrekt? Hur ska hon få veta vad andra tycker om hennes initiativ? Ska hon verkligen göra det helt själv, utan hjälp av andra ?
Det kan tyckas vara lämpligt då att åtminstone berätta för styrelsen om denna situation, men är det en garanti för att det fungerar bra?
PS När vi för några timmar sedan försökte hitta de omtalade blomorna så upptäckte vi att de var bortplockade.
Nåja, Livet är fullt av sådana lite trassliga situationer som man kan fundera över. Jag föreställer mig att en bok med titieln VARDAGSDEMOKRATI skulle kunna sälja i jätteupplagor.
Hur kan vi organisera höstens cirkelverksamhet för att få med denna sortens diskussioner ?
Viktigt är också att även i detta enkla sammanhang vara noga med vetenskaplig korrekthet och alltså referera korrekt till källor. Det kan ju tänkas att Eva plockat termen"vardagsdemokrati" någon stans ifrån, isf var? Från boken "Morgondagens Demokrati" som hon håller på att läsa fn, eller från kursen i "NonViolent Communication" eller annorstädes? Jag vill be Eva att skriva en kommentar med sådan information till detta inlägg.
En mångbottnad tolkning av demokrati
Hej Gunnar!
Tänkte att vi kunde börja vår demokratidiskussion.
I Hong Kong Times fann jag en artikel om Barack Obamas första halvår där artikelförfattaren hävdar att Obamas administration har övergivit frågan om demokrati i världen. Det är en intressant, komplicerad och mångbottnad artikel som på många sätt handlar om vad man menar med själva ordet demokrati.
Artikelförfattaren, Joshua Muravchik, anför som demokratiska frågor: fria val, och dessutom mänskliga rättigheter såsom yttrandefrihet, föreningsfrihet och liknande, men över allt annat fria allmänna val. Och vad är det då Obamas administration har lagt sin tyngdpunkt på i internationella frågor? Jo, fattigdomsbekämpning, kvinnors rättigheter, en non-interventionspolitik från USA:s sida där nationell suveränitet ska respekteras. Presidenten citeras då han som exempel nämner vikten av att poliser i ett fattigt land har rimliga löner för att de ska behandla medborgarna rättvist och inte korrumperas av ren själbevarelsedrift, och säger att en mängd grundläggande faktorer behöver fungera i ett samhälle förutom möjligheten att lägga en röstsedel i en låda. Muravchik förkastar detta resonemang som värdigt en sovjetpropagandist eller tredjevärldsdiktator.
Man skulle kunna hävda att just dessa saker; fattigdomsbekämpning, utbildning, hälsovård, möjlighet för även kvinnor att leva värdiga liv, nationell suveränitet även för geopolitiskt känsliga länder, är en väsentligt del av det som gör ett land demokratiskt. Ett sant folkstyre förutsätter att folket inte enbart har en formell rätt att lämna in en röstsedel, utan också möjlighet att äta sig mätt, utbilda sig, arbeta, hålla sig frisk eller kunna få sjukvård, och även en möjlighet för ett land att välja ett styre eller ideologi som kanske inte passar hand i handske med planerna och idealen hos världens stormakter.
Bland mänskliga rättigheter hävdas ofta journalisters och munkars rätt att yttra sig, men mer sällan (eller aldrig) bönders rätt att äta sig mätta, även om rätt till bostad, arbete och ett rimligt välstånd ingår i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Kan det vara något av detta Obama menar när han säger att han är "less obsessed with form, more concerned with substance" (mindre besatt av form, mer oroad över innehållet).
Det finns de som anser att demokrati enbart är en form av omröstningssystem, och då oftast med enkel majoritet (51% bestämmer över 49). Man kan också se demokrati som ett helt samhällssystem av folkstyre, där både relativt välstånd, folkbildning, hälsovård, ömsesidig tolerans och förståelse, faktiska valmöjligheter i livet och fria diskussioner är väsentliga delar.
Muravchik verkar anse att just fria allmänna val och ett liberalt samhälle är själva definitionen på vad demokrati är för något. Han hävdar även att om demokrati och mänskliga rättigheter hålls högt så kan man inte anse att alla samhällen är jämlika på ett moraliskt plan. På oklara grunder hävdar han USA:s särställning i denna moraliska tävlan, där USA är själva förkroppsligandet av dessa värden, och har ett större ansvar än något annat land i världen för att de sprids.
Artikeln heter The Abandonment of Democracy och var från början publicerad i The Wall Street Journal 2009-06-29. Se länk:
http://article.wn.com/view/2009/06/30/The_Abandonment_of_Democracy_6/
(klicka på "Read full article")
Cecilia Viklund
(cecvik)
Tänkte att vi kunde börja vår demokratidiskussion.
I Hong Kong Times fann jag en artikel om Barack Obamas första halvår där artikelförfattaren hävdar att Obamas administration har övergivit frågan om demokrati i världen. Det är en intressant, komplicerad och mångbottnad artikel som på många sätt handlar om vad man menar med själva ordet demokrati.
Artikelförfattaren, Joshua Muravchik, anför som demokratiska frågor: fria val, och dessutom mänskliga rättigheter såsom yttrandefrihet, föreningsfrihet och liknande, men över allt annat fria allmänna val. Och vad är det då Obamas administration har lagt sin tyngdpunkt på i internationella frågor? Jo, fattigdomsbekämpning, kvinnors rättigheter, en non-interventionspolitik från USA:s sida där nationell suveränitet ska respekteras. Presidenten citeras då han som exempel nämner vikten av att poliser i ett fattigt land har rimliga löner för att de ska behandla medborgarna rättvist och inte korrumperas av ren själbevarelsedrift, och säger att en mängd grundläggande faktorer behöver fungera i ett samhälle förutom möjligheten att lägga en röstsedel i en låda. Muravchik förkastar detta resonemang som värdigt en sovjetpropagandist eller tredjevärldsdiktator.
Man skulle kunna hävda att just dessa saker; fattigdomsbekämpning, utbildning, hälsovård, möjlighet för även kvinnor att leva värdiga liv, nationell suveränitet även för geopolitiskt känsliga länder, är en väsentligt del av det som gör ett land demokratiskt. Ett sant folkstyre förutsätter att folket inte enbart har en formell rätt att lämna in en röstsedel, utan också möjlighet att äta sig mätt, utbilda sig, arbeta, hålla sig frisk eller kunna få sjukvård, och även en möjlighet för ett land att välja ett styre eller ideologi som kanske inte passar hand i handske med planerna och idealen hos världens stormakter.
Bland mänskliga rättigheter hävdas ofta journalisters och munkars rätt att yttra sig, men mer sällan (eller aldrig) bönders rätt att äta sig mätta, även om rätt till bostad, arbete och ett rimligt välstånd ingår i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Kan det vara något av detta Obama menar när han säger att han är "less obsessed with form, more concerned with substance" (mindre besatt av form, mer oroad över innehållet).
Det finns de som anser att demokrati enbart är en form av omröstningssystem, och då oftast med enkel majoritet (51% bestämmer över 49). Man kan också se demokrati som ett helt samhällssystem av folkstyre, där både relativt välstånd, folkbildning, hälsovård, ömsesidig tolerans och förståelse, faktiska valmöjligheter i livet och fria diskussioner är väsentliga delar.
Muravchik verkar anse att just fria allmänna val och ett liberalt samhälle är själva definitionen på vad demokrati är för något. Han hävdar även att om demokrati och mänskliga rättigheter hålls högt så kan man inte anse att alla samhällen är jämlika på ett moraliskt plan. På oklara grunder hävdar han USA:s särställning i denna moraliska tävlan, där USA är själva förkroppsligandet av dessa värden, och har ett större ansvar än något annat land i världen för att de sprids.
Artikeln heter The Abandonment of Democracy och var från början publicerad i The Wall Street Journal 2009-06-29. Se länk:
http://article.wn.com/view/2009/06/30/The_Abandonment_of_Democracy_6/
(klicka på "Read full article")
Cecilia Viklund
(cecvik)
tisdag 18 augusti 2009
Möte den 27 aug om demokratimodeller
Hej igen.
Nästa demokratimöte blir
den 27 augusti
då vi spånar på temat
demokratimodeller,
Jerzy introducerar.
Kl 14-16:30. (Observera ändrat datum från 20:e till 27:e)
Den 24 september träffas vi igen för ett metamöte och för att gå igenom hela det kommande läsårets teman, program och tider. Bl.a kan vi ta en ordentlig titt på boken Morgondagens demokrati. Vi har förmodligen lite olika åsikter ...
Se mitt planeringsförslag genom att klicka på länken läsårsplanering, här eller på vår blogg.
lördag 25 juli 2009
Julimötet blev en metafest
Den 18 juli träffades några av oss hemma hos Eva Killander. Hon hade synpunkter på vad vi skulle syssla med på demokrati-diskussions-mötena.
Framför allt ville hon av djupt personliga skäl lära sig mer om hur man kan fördjupa sitt demokratiska förhållningssätt till människorna omkring sig. Hon ville gärna starta dessa funderingar med att studera den föreslagna kursboken (Morgondagens demokrati, se inlägget om denna: under litteratur). Annars var hon väldigt nöjd med att vi kan ha teman för varje möte osv.
M.a.o hade vi faktiskt ett litet informellt metamöte (guni).
Eva, som i början på 90-talet startade vegetarisk restaurang, bjöd på jättegod spenatpaj. Vi var fyra stycken närvarande och när jag gick därifrån fick jag ta med resterna av pajen hem. På vägen tittade jag emellertid in på Valegården och fann ett hungrigt gäng där som undrade varför inte de fått vara med på festen(!). De församlade i trädgården vid Valegården menade att de därför hade en metafest (cecvik).
Då berättade jag att jag fått med mig pajen som blivit över och därför kunde bjuda dem på den. Den visade sig räcka till alla sju närvarande personerna, inklusive mig själv. Tack, Eva.
Diskussionen som följde blev en riktig metadiskussion med inslag av både metapoesi (Cecilia) och metafysik (Thorbjörn).
Nu måste nog klargöras att ursprunget, fröet, för denna skenande språkutveckling gavs av psykologen Agneta Zetterwall vid kurs i konflikthantering den 31 maj på Valegården. Hon lärde ut att man i vanligt samtal bör se till att moment av diskussion om diskussionen, dvs metadiskussion, finns med. Det visade sig vara en användbar tankemodell.
Eva gillar möten i smågrupper. Det beror delvis på att hennes sjukdom (cancer) gör henne svag, men beror nog också av att hon känner sig tryggare där och har lättare för att aktivt delta i sådana. Det känner vi nog alla igen.
För att stärka inslaget om demokratiska förhållningssätt i mellanmänskliga relationer skulle det kunna vara aktuellt att be Agneta Zetterwall komma tillbaka till oss. Men det har också föreslagits att denna diskussion kan fördjupas av Mats Söderlind. Frågan är öppen
Jerzy, som jag talade med senare samma dag, var av en annan mening: han tyckte att demokratidiskussioner bör koncentreras kring demokratibegreppets traditionella fokus på varifrån makten emmanerar i samhället.
Vare sig vi väljer den ena eller den andra eller båda sidorna som fokus så bör vi i alla fall kunna fundera lite över skillnader och likheter som perspektiven medför.
Cecilia har valt att bidra med sina tankar till bloggen. Där kommer snart en massa material, förmodligen under ny flik: debatt.
Vi har mycket att se fram emot.
Framför allt ville hon av djupt personliga skäl lära sig mer om hur man kan fördjupa sitt demokratiska förhållningssätt till människorna omkring sig. Hon ville gärna starta dessa funderingar med att studera den föreslagna kursboken (Morgondagens demokrati, se inlägget om denna: under litteratur). Annars var hon väldigt nöjd med att vi kan ha teman för varje möte osv.
M.a.o hade vi faktiskt ett litet informellt metamöte (guni).
Eva, som i början på 90-talet startade vegetarisk restaurang, bjöd på jättegod spenatpaj. Vi var fyra stycken närvarande och när jag gick därifrån fick jag ta med resterna av pajen hem. På vägen tittade jag emellertid in på Valegården och fann ett hungrigt gäng där som undrade varför inte de fått vara med på festen(!). De församlade i trädgården vid Valegården menade att de därför hade en metafest (cecvik).
Då berättade jag att jag fått med mig pajen som blivit över och därför kunde bjuda dem på den. Den visade sig räcka till alla sju närvarande personerna, inklusive mig själv. Tack, Eva.
Diskussionen som följde blev en riktig metadiskussion med inslag av både metapoesi (Cecilia) och metafysik (Thorbjörn).
Nu måste nog klargöras att ursprunget, fröet, för denna skenande språkutveckling gavs av psykologen Agneta Zetterwall vid kurs i konflikthantering den 31 maj på Valegården. Hon lärde ut att man i vanligt samtal bör se till att moment av diskussion om diskussionen, dvs metadiskussion, finns med. Det visade sig vara en användbar tankemodell.
Eva gillar möten i smågrupper. Det beror delvis på att hennes sjukdom (cancer) gör henne svag, men beror nog också av att hon känner sig tryggare där och har lättare för att aktivt delta i sådana. Det känner vi nog alla igen.
För att stärka inslaget om demokratiska förhållningssätt i mellanmänskliga relationer skulle det kunna vara aktuellt att be Agneta Zetterwall komma tillbaka till oss. Men det har också föreslagits att denna diskussion kan fördjupas av Mats Söderlind. Frågan är öppen
Jerzy, som jag talade med senare samma dag, var av en annan mening: han tyckte att demokratidiskussioner bör koncentreras kring demokratibegreppets traditionella fokus på varifrån makten emmanerar i samhället.
Vare sig vi väljer den ena eller den andra eller båda sidorna som fokus så bör vi i alla fall kunna fundera lite över skillnader och likheter som perspektiven medför.
Cecilia har valt att bidra med sina tankar till bloggen. Där kommer snart en massa material, förmodligen under ny flik: debatt.
Vi har mycket att se fram emot.
fredag 10 juli 2009
Tider och Temaförslag för HT 2009 - ST 2010
Planeringsförslag för mötena
HT 2009 t.o.m ST 2010
Primärt tema:
'Att demokratiskt definiera demokrati'
Sekundärt tema:
'Att spåna om demokratins tillämpbarhet'
Mål:
Att ha nått större insikter om detta
som vi sammanfattar i ett dokument
Plats: Valegården ('Verkstan') i ateljén eller i caféet.
Alsikegatan 6, Uppsala, 018-13 03 90, www.verkstanrsmh.com
Tider: torsdag kl 14-16:30 följande datum:
27 augusti (ändrat från 20 aug), 24 september (metamöte!), 22 oktober, 19 november, 17 december, 21 januari, 18 februari, 18 mars, 22 april, 20 maj, 17 juni, (22 juli), 19 augusti, och slutligen 23 september (metamöte!).
Det finns önskan om att börja lite senare, t.ex kl 15. Ska vi?
I september är de flesta tillbaka från sommarens ansträngningar. Det kan därför vara lämpligt att ha ett s.k metamöte då (den 24 september) för att säkert vara överens om teman och planering månad för månad. Vi kan även diskutera kurslitteratur då. Kanske någon har läst i förväg?
Dock kan vi redan i augusti ha vår första höstsamling kring ett ämne, t.ex demokratimodeller - Jerzy vill göra ett anförande om detta. Vi bör även samla åsikter och synpunkter inför septembermötet.
Kurslitteratur: Förslag finns !!
Klicka på länken litteratur i övre högra spalten på bloggen
http://demokratiutangranser.blogspot.com/
Dock är motförslaget att vi inte ska ha någon kursbok.
Nytt förslag: att vi ska be om att var och en som deltagit vid minst tre tillfällen ska få den föreslagna kursboken ”Morgondagens Demokrati”. Kanske kan Studiefrämjandet medverka till detta. Tre mötestillfällen är enligt reglerna minimum för att en studiecirkel ska kunna sägas ha existerat. De som deltagit vid minst tre tillfällen har alltså bidragit med sådant minimum.
Som en förmodligen ganska bra kompromiss mellan de olika attityderna till kurslitteratur så kan vi genom att tillhandahålla och ge förslag på litteratur erbjuda möjlighet för fritt självstudium. Därigenom kan vi hoppas att deltagarna spontant kommer med insiktsfulla diskussionsinlägg som emanerar från sådan bredvidläsning.
Planeringsförslaget som ges här är dock tillkommet utan att snegla på den föreslagna litteraturen. Eventuellt betyder detta att förväntningar bland de övriga kräver ändring i denna planering. Vi får väl se. I varje fall så visar detta att kurslitteratur inte är helt nödvändig, - fast kanske önskvärd ändå.
Motiv för valet av teman:
Thorbjörn har formulerat en viss definition på demokrati, - om vilken han pratar i bestämd form: 'har funnit definitionen för demokrati'. Men detta är inte oproblematiskt. Man kan inte diktera vad som ska menas med demokrati, eller hur?
Jämför: Hur ska man kunna definiera begreppet 'definition' utan att använda begreppet och därigenom förutsätta att vad som menas med 'definition' redan är känt?
Kan det f.ö finnas flera definitioner till (nästan) samma begrepp? Det verkar som att man bör kunna tänka sig flera typer av definitioner som mer eller mindre kompletterar varandra.
Mötena bör alltså syfta till att problematisera uppgiften att definiera demokrati för att i slutändan samla ihop argumenten till ett ur helhetsperspektiv tillfredställande synsätt.
På den sommaruniversitetskurs jag går om mikrofinans och sparbankshistoria har jag kvar en restuppgift på hemtentan: att behandla förhållandet mellan demokrati och mikrofinans. Det krävs av mig då att jag även definierar vad jag menar med 'demokrati'. (Uppgiften är att formulera en egen fråga som jag själv besvarar: Varför nämns demokrati så sparsamt i mikrofinansdiskussionerna?)
Detta ska vara klart fram till jul, ungefär. Men då har denna studiecirkel ännu inte arbetat fram någon överenskommen definition. Därmed måste jag, då jag svarar på hemtentafrågan, troligen nöja mig med att använda en arbetshypotes av något slag om vad demokrati är, - liksom de flesta av oss ändå gör, förmodar jag.
Ett slagord som verkar lockande i sammanhanget och som livligt diskuteras inom mikrofinansforskningen är ”democratizing the financial sector”. Det kan leda oss in på en diskussion om tillämpbarhet och ev avvägning av demokrati mot effektivitet.
Exempel: när jag nu nästan dikterar en planering för hela nästa läsår så känner jag att det nästan är nödvändigt att göra en sådan avvägning.
Förslag till mötesteman:
Augusti: Demokratimodeller (Jerzy)
September: Metamöte: Det har hörts önskemål om mera struktur och klara ämnen, även förberedda anföranden till mötena för att de ska ge mera behållning. Att ha speciella teman för varje möte verkar vara bärande, ska vi prova det?
Om 'definition' i sig och av 'demokrati' i synnerhet
Hur definierar man begreppet demokrati?
som betydelse: folkstyre
som valprocedur: en man en röst, majoriteten bestämmer,
som enkel algoritm, som flerstegsalgoritm
som system med relativa poäng: 'relativpoäng'
direkt/indirekt demokrati
som vision: rättvisa, ekonomisk rättvisa
som socialt förhållningssätt: frihet att föra sin talan, låta alla bli hörda, sammanväga allas åsikter, låta den svages talan höras och vägas lika mycket som den starkes
sett ur mikroperspektiv resp makroperspektiv
sett ur mekanism- resp resultatperspektiv
sett ur intresse- eller intressekonfliktperspektiv
sett mellan olika populationsfokus: individer av människor, inom en förening eller litet samhälle, nationellt eller för etniskt homogen folkgrupp, multinationellt resp för etniskt heterogen samling, globalt
sett ur idelogiskt perspektiv: vad menas med western democrazy resp eastern democrazy
Generellt: Vilka olika typer av definitioner finns det?
Om man kan 'finna' en definition så finns ju egentligen definitionen given från början av de förväntningar man har på vad det är. Genom att precisera förväntningarna gör man därför en korrekt definition. Sedan kan man eventuellt härleda den mera koncisa version som man funnit. Man går då utifrån och in så att säga, från det holistiska perspektivet till det specifika, från resultat till orsak.
Oktober: Fortsättning på ”Demokratimodeller”
Fortsättning på ”Om 'definition' i sig och av 'demokrati' i synnerhet”.
November: Vad finns i litteraturen?
December: Exempel från djurvärlden: flockbeteende kan modelleras. Om vi hinner: Principerna för biologisk evolution, Darwins idé
Januari: Retorik igen, och dess makt över människors val.
Februari: Människans flockbeteende, sett i små och stora perspektiv, exempel från historien
Mars: Miljöekonomiska grundbegrepp
Externa resp interna kostnader och nyttor, Betalningsviljestudier, Paretooptimalitet
April: Sagan om Kung Peng, - ev högläsning och inspelning.
Sparbanker vs Affärsbanker vs Mikrofinans. Vad är Finansiella sektorn?
Vi får besök av läraren på kursen i mikrofinans: Emilia Liljefrost
Maj: Styrs vi av ekonomin eller styr vi ekonomin?
Demokratidefinition igen
Juni: Varför nämns demokrati så sparsamt inom finans, och även inom mikrofinans?
Vad kan menas med ”Democratizing the Financial Sector”?
Juli & Augusti: Håller på med att sammanställa ett dokument med ledning av våra
diskussioner, ev framförande
September: Metamöte för 2010-2011, välja nytt tema
Resultat av föregående metamötesdiskussion:
Min anm: Detta antyder att vi hellre vill ha helt fria diskussioner vid torsdagsmötena och att de kompletteras med föreläsningar/seminarier ibland
Kanske succékombination: känsla och rationalitet ?
En form av repris på junimötet :
Då flera personer inte hunnit planera ordentligt för att komma på junimötet och därför missade det så har jag funderat på att kanske göra presentationen igen. Det är ju inte så svårt när man väl har en PowerPoint presentation.
Men då tänkte jag också lite längre och frågade Ewout om han ville göra gemensam presentation med mig. Han har ju jättemycket att berätta om sitt projekt i Tanzania där han tar hand om barn som förlorat sina föräldrar i aids. Jag har framför mig en stencil med rubriken "En ekologisk bonde och hans 100 barn". Just nu i sommar kör han UL-buss för att tjäna pengar för sitt projekt: Heart to heart. Han stannar i Sverige till 17 augusti. Projektets hemsida är http://www.yatimaheart2heart.se
Så vi får väl se var vi blir välkomna.
Detta blir verkligen ett samarbete mellan vänster och höger hjärnhalva, mellan rationellt logiskt tänkande och tänkande med känslor.
Intresserade av volontärarbete kan vända sig till info@volontarresor.se
Mikrofinans och Heart to heart
nu i samarbete med Ewout van Alphen
Då flera personer inte hunnit planera ordentligt för att komma på junimötet och därför missade det så har jag funderat på att kanske göra presentationen igen. Det är ju inte så svårt när man väl har en PowerPoint presentation.
Men då tänkte jag också lite längre och frågade Ewout om han ville göra gemensam presentation med mig. Han har ju jättemycket att berätta om sitt projekt i Tanzania där han tar hand om barn som förlorat sina föräldrar i aids. Jag har framför mig en stencil med rubriken "En ekologisk bonde och hans 100 barn". Just nu i sommar kör han UL-buss för att tjäna pengar för sitt projekt: Heart to heart. Han stannar i Sverige till 17 augusti. Projektets hemsida är http://www.yatimaheart2heart.se
Så vi får väl se var vi blir välkomna.
Detta blir verkligen ett samarbete mellan vänster och höger hjärnhalva, mellan rationellt logiskt tänkande och tänkande med känslor.
Intresserade av volontärarbete kan vända sig till info@volontarresor.se
söndag 14 juni 2009
Juni-mötet var: torsdag 18 juni kl 14-16:30 på Valegården
Metamöte och Mikrofinans var temana
Eva Killander håller på att utforma ett förslag till arbetsordning för vår verksamhet. Det bör vi titta på!, och förmodligen spendera resten av sommaren på att begrunda. Då skulle vi kunna säga att detta möte blir ett metamöte, dvs ett (eller flera) möte om mötena.
Kurts litteraturförslag, se ett par blogginlägg innan, bör vi också ta en funderare om.
Jag har de senaste veckorna följt en sommaruniversitetskurs i mikrofinans, dvs om Grameen Bank, Muhammed Yunus, mikrokreditlånesystem, mm. Det vill jag gärna berätta om, och då speciellt om den organisation som jag specialtittat på:
Kooperation utan Gränser (http://www.utangranser.se/ ). Deras hemsida är verkligen imponerande. Ifall vi har möjlighet att tillsammans studera den tillsammans vore bra, alltså om vi har dator och projektor tillgängliga.
Vi får även vara något beredda på att det kan komma besökare som är speciellt intresserade av just detta, och i så fall eventuellt spara den nyss annonserade metadiskussionen till resten av sommaren.
Vi har även korta filmer att se: om verksamhet i Tanzania, samt en upptagning där Thorbjörn introducerar oss till sin matematiska modell
Tid: Torsdagen den 18 juni kl 14-16:30
Plats: Valegården (hos Föreningen Verkstan-rsmh),
ateljén, alt caféet, eller om vädret tillåter: i gläntan bakom lilla huset
Adress: Alsikegatan 6, 753 23 Uppsala, 018-13 03 90.
(dvs strax söder om centralstationen)
Ta gärna med 20 kr för fikat
Ta gärna med 20 kr för fikat
Eva Killander håller på att utforma ett förslag till arbetsordning för vår verksamhet. Det bör vi titta på!, och förmodligen spendera resten av sommaren på att begrunda. Då skulle vi kunna säga att detta möte blir ett metamöte, dvs ett (eller flera) möte om mötena.
Kurts litteraturförslag, se ett par blogginlägg innan, bör vi också ta en funderare om.
Jag har de senaste veckorna följt en sommaruniversitetskurs i mikrofinans, dvs om Grameen Bank, Muhammed Yunus, mikrokreditlånesystem, mm. Det vill jag gärna berätta om, och då speciellt om den organisation som jag specialtittat på:
Kooperation utan Gränser (http://www.utangranser.se/ ). Deras hemsida är verkligen imponerande. Ifall vi har möjlighet att tillsammans studera den tillsammans vore bra, alltså om vi har dator och projektor tillgängliga.
Vi får även vara något beredda på att det kan komma besökare som är speciellt intresserade av just detta, och i så fall eventuellt spara den nyss annonserade metadiskussionen till resten av sommaren.
Vi har även korta filmer att se: om verksamhet i Tanzania, samt en upptagning där Thorbjörn introducerar oss till sin matematiska modell
onsdag 10 juni 2009
pengar är elastiska och bör hållas i med demokratiska medel
Jag fascineras av det sätt på vilket pengar är flexibla som elastiska gummiband. Har man lite så kan det ändå visa sig räcka till något eftertraktat. Har man mycket så rinner det lätt iväg till ingen nytta. Har man lite så kan det bli svårt rent logistiskt att få allt att funka så att till slut faller verksamheten ihop. Har man mycket så riskerar man i stället att falla för allehanda farliga frestelser, som man alltså är skydda för då man har lite.
måndag 8 juni 2009
d2d.nu: dialog för demokrati
Jag samtalade med min vän Ana Durán och vi kom in på ämnet demokrati. Hon är med i ett nätverk för att vitalisera det offentliga samtalet kring demokrati. Nätverket heter Dialogue to Democracy: d2d.nu.
Verksamheten handlar framförallt om att ställa samman böcker och distribuera dem i offentliga sammanhang. På deras hemsida finns böckerna att ladda ned. Jag har ännu inte hunnit titta närmare på dem, men jag tror att de kan vara av intresse för vår samtalsgrupp.
söndag 31 maj 2009
Blir möte före midsommar
Det blir förmodligen ett möte före midsommar. Diskutera gärna detta närmare med Eva K
Seynab hade en film också att visa och gör nog det då. Där finns möjligheter för mycket mera diskussion och Seynab är verkligen en kunskapsresurs för detta.
Seynab hade en film också att visa och gör nog det då. Där finns möjligheter för mycket mera diskussion och Seynab är verkligen en kunskapsresurs för detta.
onsdag 27 maj 2009
Maj-mötet: torsdag 28 maj 14-16:30 på Valegården
Hej alla. Maj-mötet var
Torsdagen den 28 maj kl 14-16:30
Plats: i ateljén, alt caféet, på Valegården
(hos Föreningen Verkstan-rsmh),
Alsikegatan 6, 753 23 Uppsala, 018-13 03 90.
Observera att Verkstan har numera en väldigt flashig och fin
hemsida på adress
http://www.verkstanrsmh.com/
som också har länk till denna blogg, via fliken studiecirklar.
Plats: i ateljén, alt caféet, på Valegården
(hos Föreningen Verkstan-rsmh),
Alsikegatan 6, 753 23 Uppsala, 018-13 03 90.
Observera att Verkstan har numera en väldigt flashig och fin
hemsida på adress
http://www.verkstanrsmh.com/
som också har länk till denna blogg, via fliken studiecirklar.
* * *
Vi fick som väntat besök av Seynab Haji från Studiefrämjandet. Seynab sysslar med handläggning och integration. Eva K bestämde sig för att hjälpa till att sköta för mig jobbiga rutinsysslor såsom rapporteringar dit.
Vi fick tillfälle att diskutera vår verksamhet och på vilka sätt vi kan få resurser till den. Seynab hade också mycket att berätta för oss om erfarenheter av demokratisering i Tanzania, bl.a med svenskt bistånd. Hon fick en intensiv kanonad av frågor vilket gjorde att diskussionen blev mycket givande.
Vi har med bloggen nu sått ett frö till fortsatt tankeutveckling. Det gäller att vårda den resursen och få den att växa och bli något. Det är inte nödvändigtvis så att fler och långa diskussionsmöten leder till att den resursen växer, fast det kan bidra.
Vi har också skapat en engagerad krets av människor som bör hållas ihop.
Jag går f.n datakurser därför att jag tror väldigt mycket på att det ska ge helt nya möjligheter. Min åsikt är att det mest intressanta för vår verksamhet kommer att visa sig därefter, och att till dess får vi nog finna oss i att låta sammankomsterna gå på sparlåga.
Vad bör finnas på bloggen? Är det svårt att skriva kommentarer? Jag kommer att ha med mig utskrifter på papper.
Jag hoppas att ni kommer med egna diskussionsämnen också. Ni kan gärna väcka frågor genom att lägga ut dem på bloggen.
onsdag 6 maj 2009
Kulturernas karneval & DuG ?
Lördagen den 16 maj får Uppsala sin nya karneval, nu kallad Kulturernas Karneval. Det låter väl lite som besläktat med Demokrati utan Gränser? Vi är sent ute för eventuellt samarbete men jag tänkte i alla fall ge en länk där detta evenemang presenteras: http://kulturernaskarneval.se/
Först letade jag på kommunens hemsida men fann det inte där. Det tycker jag är anmärkningsvärt. Google hjälpte mig att finna denna hemsida.
Först letade jag på kommunens hemsida men fann det inte där. Det tycker jag är anmärkningsvärt. Google hjälpte mig att finna denna hemsida.
onsdag 29 april 2009
Böcker: Morgondagens Demokrati, D. i 3e Världen
Vid senaste mötet diskuterade vi lite två böcker som Eva Pehrsson haft med sig från biblioteket:
Morgondagens Demokrati, av Mattias Hartmann coh Felix Nolte (Uppsala 2002, Konsultförlaget, Uppsala Publishing House, Box 2070, 750 02 Uppsala, 018-555080, 143 sidor,
http://www.uppsala-publishing.se/layout/detail.php?id=101, ISBN 91-7005-219-0) har Eva sedan dess sträckläst och tyckt vara jätteintressant. Den är avsedd som studiecirkelhandbok, och ger från statsvetarperspektiv en personligt visionär bild av hur framtidens demokratiska system kan tänkas bli, vari éDemokrati förväntas bli alltmer framträdande inslag.
Vi ville dock helst vara fria från sådan bundenhet som en lärobok skulle innebära. Eniga var vi om att det skulle vara intressant att bjuda författarna att komma och berätta om sin bok.
Den andra boken som Eva kom med bar rubriken Demokratiseringen i tredje världen. 1998. Göran Hydén. 319 sidor. Studentlitteratur, ISBN 91-44-00668-3.
Kanske skulle passa som inramning till en mer ingående studie av Tanzaniaprojektet som folket från Studiefrämjandet vill introducera oss till.
Morgondagens Demokrati, av Mattias Hartmann coh Felix Nolte (Uppsala 2002, Konsultförlaget, Uppsala Publishing House, Box 2070, 750 02 Uppsala, 018-555080, 143 sidor,
http://www.uppsala-publishing.se/layout/detail.php?id=101, ISBN 91-7005-219-0) har Eva sedan dess sträckläst och tyckt vara jätteintressant. Den är avsedd som studiecirkelhandbok, och ger från statsvetarperspektiv en personligt visionär bild av hur framtidens demokratiska system kan tänkas bli, vari éDemokrati förväntas bli alltmer framträdande inslag.
Vi ville dock helst vara fria från sådan bundenhet som en lärobok skulle innebära. Eniga var vi om att det skulle vara intressant att bjuda författarna att komma och berätta om sin bok.
Den andra boken som Eva kom med bar rubriken Demokratiseringen i tredje världen. 1998. Göran Hydén. 319 sidor. Studentlitteratur, ISBN 91-44-00668-3.
Kanske skulle passa som inramning till en mer ingående studie av Tanzaniaprojektet som folket från Studiefrämjandet vill introducera oss till.
måndag 27 april 2009
Varför vid Valegården ?
Det har ibland förslagits att våra möten skulle hållas på andra ställen än vid just Valegården, t.ex vid ABF, vid "miljöpuben" på hotell Upplandia, vid någon kyrka, Club ST, träffpunkt Portalen, Cemus, hemma, i en hyresgästlokal, etc. Denna diskussion vill vi hålla levande genom att skriva detta inlägg och därmed ge möjlighet för att skriva kommentarer till detta.
Föreningen Verkstan-rsmh som äger och förvaltar ägorna på Valegården har en tradition bakåt av att erbjuda plats för diverse fria initiativ och fritt tänkande. "Verkstan" är en medlemsorganisation i Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, men är inte bara det: Föreningen Verkstan fanns innan den blev medlemsorganisation i något större Riksförbund. Grundkänslan är en vilja att vara kreativ och skapa något nytt. Miljömedvetenhet, hälsa och socialt engagemang, liksom även kulturell och innovativ verksamhet är kännetecknande.
Tidigare hyste föreningen t.ex en bod, Jordnära, för närpoducerad ekologiskt odlad hälsokost.
Det finns även tidigare bidrag till demokratidebatten, som resulterat t.ex i en bok: "Överens".
Några av oss som drar igång diskussionscirkeln och bloggen "Demokrati utan Gränser" har satsat mycket av våra liv på att göra Valegården med föreningen Verkstan till en intressant nydanande mötesplats.
Valegården erbjuder faktiskt en engagerande miljö, som kan ge lite annorlunda möjligheter. Här kan alla typer av människor blandas, och vars och ens förmåga får frihet att utveckla sig.
Vid varje mötesplats verkar finnas något slags förväntat, typiskt perspektiv. De kan märkas om man reflekterar en aning för varje föreslaget alternativ, t.ex bland de i listan ovan.
Vi vill pröva nya tankar om demokrati. Genom att välja rsmh-miljön som laboratorium för detta får vi tillfälle att se ett ganska stort spektrum av varierande bemötande som dessa mycket skiftande personligheter kan ha.
Föreningen Verkstan-rsmh som äger och förvaltar ägorna på Valegården har en tradition bakåt av att erbjuda plats för diverse fria initiativ och fritt tänkande. "Verkstan" är en medlemsorganisation i Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, men är inte bara det: Föreningen Verkstan fanns innan den blev medlemsorganisation i något större Riksförbund. Grundkänslan är en vilja att vara kreativ och skapa något nytt. Miljömedvetenhet, hälsa och socialt engagemang, liksom även kulturell och innovativ verksamhet är kännetecknande.
Tidigare hyste föreningen t.ex en bod, Jordnära, för närpoducerad ekologiskt odlad hälsokost.
Det finns även tidigare bidrag till demokratidebatten, som resulterat t.ex i en bok: "Överens".
Några av oss som drar igång diskussionscirkeln och bloggen "Demokrati utan Gränser" har satsat mycket av våra liv på att göra Valegården med föreningen Verkstan till en intressant nydanande mötesplats.
Valegården erbjuder faktiskt en engagerande miljö, som kan ge lite annorlunda möjligheter. Här kan alla typer av människor blandas, och vars och ens förmåga får frihet att utveckla sig.
Vid varje mötesplats verkar finnas något slags förväntat, typiskt perspektiv. De kan märkas om man reflekterar en aning för varje föreslaget alternativ, t.ex bland de i listan ovan.
Vi vill pröva nya tankar om demokrati. Genom att välja rsmh-miljön som laboratorium för detta får vi tillfälle att se ett ganska stort spektrum av varierande bemötande som dessa mycket skiftande personligheter kan ha.
lördag 25 april 2009
Forum för Demokrati
Valegården erbjuder
Forum för Demokrati
Ett öppet forum för mer eller mindre filosofiska diskussioner om demokrati har sedan november 2008 funnits vid Valegården, med godkännande från Föreningen Verkstan-rsmh, då vi haft en kamratcirkel gående där med regelbundna månadsmöten. Idéer och åsikter flödar. Vi har anledning att tro att fler inom rsmh-distriktet kan vara intresserade att delta. Kreativa ansatser är vad vi vill åstadkomma.
På dessa möten har vi sett att mycket olika synsätt blivit representerade. Några av oss har väldigt mycket akademiska studier bakom oss, så att vi faktiskt kan jämföra mötena med högre vetenskapliga seminarier. Ändå har det varit oerhört berikande att i princip alla som har funderingar kring detta ämne kunnat bidra till diskussionerna. Vi har ganska gemytliga träffar med fika vid kaminen i ateljén. Ingen lärobok använder vi för en sådan skulle lätt kunna begränsa kreativiteten.
Då demokrati integreras med ekonomisk verksamhet ges förutsättningar för sundare ekonomiska beteenden. Rsmh-föreningarna är exempel på detta, i och med att de haft förmåga att förvalta resurser väl under förhållanden med stora brister runt om kring. Demokrati kan fungera på mikronivå också, t.ex användas som verktyg för rehabilitering.
Demokrati kan förväntas leda till att verksamheter värderas utifrån deras ur samhällelig synvinkel rätta värde. Demokrati ger därför löfte om att vara det verktyg som gör det möjligt att förmå ekonomiska system att fungera på önskvärt sätt.
Att utan diktatur garantera samhälleligt inflytande över utvecklingen, t.ex för att begränsa miljöskadlig verksamhet, att ge resurser åt marginaliserade grupper, skapa rättvisa fördelningssystem, samtidigt skapa bästa förutsättningar för innovativa idéer att växa fram och bli förverkligade. Detta är också exempel på vad som kan bli resultatet av väl fungerande demokratiskt system.
Det finns en väldig kraft i vår verksamhet därför att vi enskilt upplever hur samhällets resurser systematiskt skevt fördelas.
Denna verksamhet har ännu inga ekonomiska bidrag (annat än som ledsagararvoden). Vi tycker att sådan här positiv verksamhet ska inte grovt missunnas. Hittills har vi haft totalt 44 besökare på våra 6 träffar.
Nästa möte är planerat till torsdag 28 maj kl 14-16:30
Adress till Valegården: Alsikegatan 6, 752 23 Uppsala, Tel 018-13 03 90
Hemsida: www.verkstanrsmh.com
Blogg: www.demokratiutangranser.blogspot.com
Forum för Demokrati
Ett öppet forum för mer eller mindre filosofiska diskussioner om demokrati har sedan november 2008 funnits vid Valegården, med godkännande från Föreningen Verkstan-rsmh, då vi haft en kamratcirkel gående där med regelbundna månadsmöten. Idéer och åsikter flödar. Vi har anledning att tro att fler inom rsmh-distriktet kan vara intresserade att delta. Kreativa ansatser är vad vi vill åstadkomma.
På dessa möten har vi sett att mycket olika synsätt blivit representerade. Några av oss har väldigt mycket akademiska studier bakom oss, så att vi faktiskt kan jämföra mötena med högre vetenskapliga seminarier. Ändå har det varit oerhört berikande att i princip alla som har funderingar kring detta ämne kunnat bidra till diskussionerna. Vi har ganska gemytliga träffar med fika vid kaminen i ateljén. Ingen lärobok använder vi för en sådan skulle lätt kunna begränsa kreativiteten.
Då demokrati integreras med ekonomisk verksamhet ges förutsättningar för sundare ekonomiska beteenden. Rsmh-föreningarna är exempel på detta, i och med att de haft förmåga att förvalta resurser väl under förhållanden med stora brister runt om kring. Demokrati kan fungera på mikronivå också, t.ex användas som verktyg för rehabilitering.
Demokrati kan förväntas leda till att verksamheter värderas utifrån deras ur samhällelig synvinkel rätta värde. Demokrati ger därför löfte om att vara det verktyg som gör det möjligt att förmå ekonomiska system att fungera på önskvärt sätt.
Att utan diktatur garantera samhälleligt inflytande över utvecklingen, t.ex för att begränsa miljöskadlig verksamhet, att ge resurser åt marginaliserade grupper, skapa rättvisa fördelningssystem, samtidigt skapa bästa förutsättningar för innovativa idéer att växa fram och bli förverkligade. Detta är också exempel på vad som kan bli resultatet av väl fungerande demokratiskt system.
Det finns en väldig kraft i vår verksamhet därför att vi enskilt upplever hur samhällets resurser systematiskt skevt fördelas.
Denna verksamhet har ännu inga ekonomiska bidrag (annat än som ledsagararvoden). Vi tycker att sådan här positiv verksamhet ska inte grovt missunnas. Hittills har vi haft totalt 44 besökare på våra 6 träffar.
Nästa möte är planerat till torsdag 28 maj kl 14-16:30
Adress till Valegården: Alsikegatan 6, 752 23 Uppsala, Tel 018-13 03 90
Hemsida: www.verkstanrsmh.com
Blogg: www.demokratiutangranser.blogspot.com
Maj- mötet: torsdag 28 maj kl 14-16:30 på Valegården
Hej alla. Månaderna går snabbt, och vi kommer snart att ha
tid för nästa möte: Torsdagen den 28 maj kl 14-16:30
Plats: i ateljén, alt caféet, på Valegården
(hos Föreningen Verkstan-rsmh),
Alsikegatan 6, 753 23 Uppsala, 018-13 03 90.
Ta gärna med 20 kr för fikat
Observera att Verkstan har numera en väldigt flashig och fin
hemsida på adress
http://www.verkstanrsmh.com/
som också har länk till denna blogg, via fliken studiecirklar.
Observera att Verkstan har numera en väldigt flashig och fin
hemsida på adress
http://www.verkstanrsmh.com/
som också har länk till denna blogg, via fliken studiecirklar.
NVC utgjorde intressant kontrast ...
Kontakten med NVC-gruppen (Non-Violent Communication) gav intressant kontrast till våra möten. Att döma av material som vi fått och kontakter som vi nu haft så har de ett totalt genomarbetat koncept. De ger intryck av att allt är strukturerat. Ingen av dessa kom slutligen till mötet, vilket vi djupt beklagar. Det verkar som att det var specifika krav på struktur som gjorde det omöjligt för dem att komma.
I kontrast till det så är våra möten tämligen fria och inte alltför strikt planerade, - för att främja kreativa diskussioner. Vi har alltid med oss brännande ämnen att diskutera, men sedan blir det upp till deltagarna vad de väljer att hålla mötet kring. Vid sista mötet noterades att dessa möten är precis lika vissa högre vetenskapliga seminarier som hållit på i tio års tid. Ett enskilt möte kan i sig verka tramsigt men över åren visar de sig ha jättestort värde.
Kanske ska man se dessa diametralt olika förhållningssätt som lösningar på olika problem, och därmed lämpliga för olika situationer. I så fall vore det väl lämpligt att studera båda alternativen för att kunna välja förhållningssätt efter situation.
Jag vill nu inte ge mig på att direkt vidareutveckla dessa tankegångar, utan ber berörda att kommentera detta inlägg för vidare diskussion.
I kontrast till det så är våra möten tämligen fria och inte alltför strikt planerade, - för att främja kreativa diskussioner. Vi har alltid med oss brännande ämnen att diskutera, men sedan blir det upp till deltagarna vad de väljer att hålla mötet kring. Vid sista mötet noterades att dessa möten är precis lika vissa högre vetenskapliga seminarier som hållit på i tio års tid. Ett enskilt möte kan i sig verka tramsigt men över åren visar de sig ha jättestort värde.
Kanske ska man se dessa diametralt olika förhållningssätt som lösningar på olika problem, och därmed lämpliga för olika situationer. I så fall vore det väl lämpligt att studera båda alternativen för att kunna välja förhållningssätt efter situation.
Jag vill nu inte ge mig på att direkt vidareutveckla dessa tankegångar, utan ber berörda att kommentera detta inlägg för vidare diskussion.
lördag 18 april 2009
April-mötet var: tordag 23 april 14-16:30 på Valegården
Hej alla. Månaderna går snabbt, och vi har nyss haft
tid för ett möte: Torsdagen den 23 april kl 14-16:30
Plats: i ateljén, alt caféet, på Valegården
(hos Föreningen Verkstan-rsmh),
Alsikegatan 6, 753 23 Uppsala, 018-13 03 90.
Observera att Verkstan har numera en väldigt flashig och fin
hemsida på adress
som också har länk till denna blogg, via fliken studiecirklar.
* * *
* * *
Vi väntade att få besök av handläggare från Studiefrämjandet: Håkan Wester och Seynab Haji. Då vi skulle få tillfälle att diskutera vår verksamhet och hur vi kan få resurser till den. Seynab vill gärna berätta för oss erfarenheter av demokratisering i Tanzania med svenskt bistånd, men behöver för det en hel eftermiddag så vi vill planera det till den 28 maj då vi bokat in nästföljande möte för demokratiutangranser.
Jag tänkte också berätta för er om de kontakter jag haft nyligen med Cemus (Centrum för Miljö- och Utvecklingsstudier) och med Snf (Svenska Naturskyddsföreningen), om försök att få dem som ryggstöd. Utrikespolitiska Föreningen (Uf) vid Uppsala universitet är också tänkbar, tycker jag, som sådan samarbetsorganisation.
Jag föreställer mig att det är lättare att få resurser till en verksamhet då den ingår i ett större och väl etablerat nätverk. Det leder säkert även till mera kontakter utåt.
Vid Cemus blev det klart att för att öppna dörrar i den akademiska världen bör vi snarast göra några högkvalitativa vetenskapliga publikationer. Jag är övertygad om att vi har kompetens för detta, alternativt kan attrahera sådan. Därför kommer jag vid mötet att ivrigt ta upp denna tanke för diskussion.
Men vad jag förstår så är många deltagare nöjda med att bara komma och diskutera och lära. Vi bör alltså försöka att jämka samman dessa olika viljor.
Kommentera gärna möten som ni har varit på ..
onsdag 15 april 2009
Vi formar 2000-talets politiska tänkande!
När jag pratar med folk jag känner inser jag att våra tankar i studiegruppen är intressanta för många. Det är viktigt att fortsätta fundera kring omröstningsformer som ger demokratiska tankar en ny innebörd. Alla partier tycks vara kvar i ett föråldrat tänkande som hör samman med idéer och konflikter i 1800-talets industrialisering Men idag lever vi under helt nya villkor. Den globala nätverksekonomin ger nya möjligheter att hantera överlevnadsfrågor genom småskalig och ekologiskt anpassad teknologi. Därför behöver vi nya ekonomiska och politiska systemlösningar. Idag gynnar det politiska systemet extrempartier och ekonomiskt gynnade lobbyorganisationer. Det är inte konstigt att politiken tenderar att hålla kvar infrastrukturlösningar som formats i ett passerat årtusende.
Demokratins och ekonomins grunder är väsentliga framtidsfrågor. Att tänka igenom olika alternativ och fundera kring konsekvenser är ett sätt att skapa ett språk för framtidens mänskliga behov.
En sak som fick mig att tänka till var när programmet PLUS tog upp beskattningsplaner av vindkraftverk, vilka verkar vara designade så att de ger gammaldags storföretag stöd på mindre producenters intelligenta initiativ. Vindkraftproducenter skulle få betala en skatt på mellanskillnaden mellan produktionspris och marknadspris på elektricitet. En sorts koldioxidskatteutjämning riktad mot lösningen och småskaligheten.
Jag tror att småskalig elproduktion är den framtida lösning som kommer att göra kärnkraften obsolet inom några årtionden Om vi kan producera hushållsel i värmepannan, så kommer elmarknaden helt att förändras. All uppvärmningsel kan ersättas av elproducerande enheter som ger ett elnät baserat på ett otal små generatorer som levererar husvärme samtidigt. Småskaligt tryggt och billigt för konsumenterna. Elkostnaderna beräknas kunna halveras med nyutvecklade modeller av elgeneratorpannan. Se Ny Teknik: Hembränd el från värmepannan
Demokratins och ekonomins grunder är väsentliga framtidsfrågor. Att tänka igenom olika alternativ och fundera kring konsekvenser är ett sätt att skapa ett språk för framtidens mänskliga behov.
En sak som fick mig att tänka till var när programmet PLUS tog upp beskattningsplaner av vindkraftverk, vilka verkar vara designade så att de ger gammaldags storföretag stöd på mindre producenters intelligenta initiativ. Vindkraftproducenter skulle få betala en skatt på mellanskillnaden mellan produktionspris och marknadspris på elektricitet. En sorts koldioxidskatteutjämning riktad mot lösningen och småskaligheten.
Jag tror att småskalig elproduktion är den framtida lösning som kommer att göra kärnkraften obsolet inom några årtionden Om vi kan producera hushållsel i värmepannan, så kommer elmarknaden helt att förändras. All uppvärmningsel kan ersättas av elproducerande enheter som ger ett elnät baserat på ett otal små generatorer som levererar husvärme samtidigt. Småskaligt tryggt och billigt för konsumenterna. Elkostnaderna beräknas kunna halveras med nyutvecklade modeller av elgeneratorpannan. Se Ny Teknik: Hembränd el från värmepannan
lördag 28 mars 2009
Holarki ett helhetsbegrepp
Jag vill rekommendera Filosofias blogg som ofta handlar om förlösande nya perspektiv på relationer och samhällsliv. I ett inlägg behandlar hon begreppet holarki och hur det kan hjälpa oss att ge ord åt en vettigare syn på olikheter i samhället.
Se blogginlägget om holarki
Se blogginlägget om holarki
torsdag 19 mars 2009
Brukarperspektivet i psykvården stryps
Läkemedelsverksamheten vid RFHL hotas, när politikerna vill lägga ut brukar- och patientstöd på upphandling.
Läs protestsuttalandet och skriv på listan
http://www.namninsamling.se/index.php?nid=3066
Läs mer på RFHL Uppsalas sida:
http://www.oberoende.info/rfhlups/
Läs protestsuttalandet och skriv på listan
http://www.namninsamling.se/index.php?nid=3066
Läs mer på RFHL Uppsalas sida:
http://www.oberoende.info/rfhlups/
söndag 15 mars 2009
Vår nya demokratiska Cyberrymdstation
Ovan bloggare är jag, men Tack Kurt för introduktionen
Hej på er alla. Detta kan bli vår mötesplats i Cyberrymden. Tag plats, dvs anmäl er som Follower och som skribenter. Vi hoppas att ni kommer att bli riktigt flitiga kommunikatörer.
Usch, detta känns så hemskt ovant. Fast förmodligen blir det mycket lättare att hålla kontakten med alla på det här viset än genom att skicka mail till alla som har épost och ringa til eller besöka resten av befolkningen.
För nästan precis ett år sedan försökte vi starta intresseföreningen för Innovativa Demokratisk Former, INDEF. Vi passade då på att byta namn från detta ganska tekniska till något mer visionärt: Demokrati utan Gränser, DuG. Det gick nästan att lyfta, men då styelsen inte blev fulltalig med mindre än att man trixar lite grann så lade vi projektet på is tills nu, då vi tack vare studiefrämjandet funnit möjlighet att driva verksamheten åtminstone som en studiecirkel.
Det stundande demokratistudiecirkelmötet blir kl 14-16:30 nu på tordsdag den 19 mars vid Valegården, Alsikegatan 6, 753 23 Uppsala , (Tel: 018-13 03 90), om det går bra så i Ateljén en trappa upp vid kaminen, annars i caféet på bottenvåningen.
Valegården, ursprungligen helt enkelt kallad Verkstan, ägs och förvaltas av Föreningen Verkstan_rsmh (rsmh= riksförbundet för social och mental hälsa).
Studiecirkeln är en s.k kamratcirkel (ej utannonserad) som drivs i regi av Studiefrämjandet. Diskussioner pågår om studiecirkeln helt ska ingå i föreningen Verkstans officiellla verksamheter. För annonseringen kan man väl redan anse att det är en regelbundet återkommande verksamhet vid Valegården.
Vi kommer sannolikt att ha verksamhet förlagd även till Studiefrämjandets lokaler, om inte för annat så för att de har massvis med datorer, trevliga handikappanpassade lokaler och intressanta kurser: just nu om Näthandel. Studiefrämjandet har adressen Portalgatan 2 A1, 75423 Uppsala, tfn: 018-19 46 00. Vår Handläggare heter Håkan Wester. Studiefrämjandet delar huset med Återbruket och med Folkuniversitetet, ligger mellan Polishuset och närmaste McDonalds. Träffpunkt Portalen är ett annat ställe som ligger ca 100 m norrut längs järnvägen och Portalgatan.
Jag som skriver detta är initiativtagare, studiecirkelledare, och en av alla oss som gör cirkelträffarna till något njutbart och verkligt intressant.
Jag heter Gunnar Nilsson, men här vid inläggen ska jag visst kalla mig elgunnar, eller elgu förkortat. (Varför inte elgurra då, 'on par' med elguru? )
Vid studiefrämjandet har vi även målsättningen att arrangera allmänbildande resp forskningsinriktade cirklar som behandlar elektromagnetisk strålning i vår numera normala miljö och hälsa.
De är faktiskt öppna för att ifrån sitt folkbildningsperspektiv på sikt låta mina studiecirklar mer och mer anta formen av reguljära FoU-projekt. Vi har faktiskt bra forskningsidéer som även kan platsa, helt eller delvis, som projekt inom folkbildningen.
Forskning med assistans av folkbildningen får vi nog anledning att återkomma till i diskussionerna på den här bloggen.
Så, Väl Mött nu på torsdag.
Hälsningar, elgunnar (alt elgu)
Hej på er alla. Detta kan bli vår mötesplats i Cyberrymden. Tag plats, dvs anmäl er som Follower och som skribenter. Vi hoppas att ni kommer att bli riktigt flitiga kommunikatörer.
Usch, detta känns så hemskt ovant. Fast förmodligen blir det mycket lättare att hålla kontakten med alla på det här viset än genom att skicka mail till alla som har épost och ringa til eller besöka resten av befolkningen.
För nästan precis ett år sedan försökte vi starta intresseföreningen för Innovativa Demokratisk Former, INDEF. Vi passade då på att byta namn från detta ganska tekniska till något mer visionärt: Demokrati utan Gränser, DuG. Det gick nästan att lyfta, men då styelsen inte blev fulltalig med mindre än att man trixar lite grann så lade vi projektet på is tills nu, då vi tack vare studiefrämjandet funnit möjlighet att driva verksamheten åtminstone som en studiecirkel.
Det stundande demokratistudiecirkelmötet blir kl 14-16:30 nu på tordsdag den 19 mars vid Valegården, Alsikegatan 6, 753 23 Uppsala , (Tel: 018-13 03 90), om det går bra så i Ateljén en trappa upp vid kaminen, annars i caféet på bottenvåningen.
Valegården, ursprungligen helt enkelt kallad Verkstan, ägs och förvaltas av Föreningen Verkstan_rsmh (rsmh= riksförbundet för social och mental hälsa).
Studiecirkeln är en s.k kamratcirkel (ej utannonserad) som drivs i regi av Studiefrämjandet. Diskussioner pågår om studiecirkeln helt ska ingå i föreningen Verkstans officiellla verksamheter. För annonseringen kan man väl redan anse att det är en regelbundet återkommande verksamhet vid Valegården.
Vi kommer sannolikt att ha verksamhet förlagd även till Studiefrämjandets lokaler, om inte för annat så för att de har massvis med datorer, trevliga handikappanpassade lokaler och intressanta kurser: just nu om Näthandel. Studiefrämjandet har adressen Portalgatan 2 A1, 75423 Uppsala, tfn: 018-19 46 00. Vår Handläggare heter Håkan Wester. Studiefrämjandet delar huset med Återbruket och med Folkuniversitetet, ligger mellan Polishuset och närmaste McDonalds. Träffpunkt Portalen är ett annat ställe som ligger ca 100 m norrut längs järnvägen och Portalgatan.
Jag som skriver detta är initiativtagare, studiecirkelledare, och en av alla oss som gör cirkelträffarna till något njutbart och verkligt intressant.
Jag heter Gunnar Nilsson, men här vid inläggen ska jag visst kalla mig elgunnar, eller elgu förkortat. (Varför inte elgurra då, 'on par' med elguru? )
Vid studiefrämjandet har vi även målsättningen att arrangera allmänbildande resp forskningsinriktade cirklar som behandlar elektromagnetisk strålning i vår numera normala miljö och hälsa.
De är faktiskt öppna för att ifrån sitt folkbildningsperspektiv på sikt låta mina studiecirklar mer och mer anta formen av reguljära FoU-projekt. Vi har faktiskt bra forskningsidéer som även kan platsa, helt eller delvis, som projekt inom folkbildningen.
Forskning med assistans av folkbildningen får vi nog anledning att återkomma till i diskussionerna på den här bloggen.
Så, Väl Mött nu på torsdag.
Hälsningar, elgunnar (alt elgu)
Ja, vi kan!
Idag träffades Gunnar Nilsson och jag på Valegården för att prova om jag kan visa filmen där Torbjörn redogör för sin demokratimodell med möjlighet att samordna väljares prioriteringar för fler alternativ än 2.
Det fungerade utmärkt på min dator, vilket innebär att vi kan visa filmen på Torsdag kl 14, när vi har vårt månadsmöte.
Ännu bättre var att vi kom överens om att starta bloggen Demokrati utan gränser. Det är ett medium som är tillgängligare än e-postlistor. Det kan ligga i var och ens intresse att kolla vad som händer.
Vem som helst kan skriva kommentarer, men går att ändra på, till exempel så att möjligheten begränsas till gruppens medlemmar.
Jag har redan skrivit lite om DuG i min egen blogg Dr Kurt. Se här det första inlägget
Det andra handlar om att vi startade bloggen. Se här
Det fungerade utmärkt på min dator, vilket innebär att vi kan visa filmen på Torsdag kl 14, när vi har vårt månadsmöte.
Ännu bättre var att vi kom överens om att starta bloggen Demokrati utan gränser. Det är ett medium som är tillgängligare än e-postlistor. Det kan ligga i var och ens intresse att kolla vad som händer.
Vem som helst kan skriva kommentarer, men går att ändra på, till exempel så att möjligheten begränsas till gruppens medlemmar.
Jag har redan skrivit lite om DuG i min egen blogg Dr Kurt. Se här det första inlägget
Det andra handlar om att vi startade bloggen. Se här
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Tack för det fina mötet.
Presentationen av Mikrofinansprojekten var verkligen givande. Jag tror också på att vi kan finna bra former för vårt arbete med utgångspunkt från metadiskussionen vi började på. En enkel form för seminarier en torsdagseftermiddag i månaden kompletteras väl med diskussioner i bloggen. Studiecirklar och offentliga föredrag kan bli avknoppningar av verksamheten.