måndag 5 november 2012

Några tankar med Demokrati utan Gränser


Demokrati borde kunna utformas på helt nytt sätt för att ta vara på människors kunnande och engagemang i rollen som konsument men samtidigt samhällsmedborgare.

För att konkretisera dessa idéer skulle behövas en liten grupp it-utbildade som tar fram programvaror med vilka det går att experimentera för att demokratiskt styra konsumtionen i samhället. Jag har faktiskt själv tänkt på, och praktiskt provat, några speciellt enkla algoritmer i speciella situationer.

Vad jag fann var bl.a att människor kan ha väldigt skiftande förmåga att hantera bedömningar som representeras siffermässigt. Därför startade jag för fyra år sedan en förening, numera i form av kamratcirkel ansluten till  Studiefrämjandet, för att diskutera detta mera ingående. Den är förlagd utanför universitetet inom brukarrörelsen och det är en poäng med detta: att se en större bit av spektret av attityder till demokrati. Vi har en blogg också: Demokrati utan Gränser.

Jag önskar för Demokrati utan Gränser nu bättre förankring inom miljöer där f&u ses som mera normalt och självklart, vilket skulle kunna leda till att visionerna åtminstone får redskap att prövas. Vid t.ex Cemus (Centrum för miljö- och utvecklingsstudier) kan jag tänka mig att det skulle kunna vara möjligt att skapa en tvärvetenskaplig grupp som diskuterar dessa frågor lite mera forskningsnära och med större reella ambitioner.

Några sådana visioner är att

  • Samhällets konsumtion blir möjlig att styra demokratiskt med hjälp av system för relativa poängbaserade bedömningar som kan göras direkt i anslutning till marknad.
  • Detta exemplifieras i liten skala och lokalt för att sedan utvidgas till att bli eventuellt ett globalt system för decentraliserad demokrati.
  • Demokratiskt reglerad differentierad moms bör användas som ett styrmedel för samhällets konsumtion.
  • En lämplig startmiljö kanske vore att på detta vis ge styrmedel åt spelindustrin. Där finns ju datanördarna och vanan att se världen på annat sätt, samt en bransch med stora utvecklingspengar.
  • Det skapas lärande organisationer som tränar folk i detta tänkande.
  • Detta kan ha den effekten att externa kostnader internaliseras på marknader helt generellt.
  • Detta i sin tur kan ha effekten att ekonomier effektiviseras på sätt som är i samklang med miljö- och sociala värden.
  • Akademiska discipliner som Nationalekonomi och Statsvetenskap kan då arbetas om från grunden. Begrepp som BNP, tillväxt, mm ska då kunna kopplas till nettopositiva samhälleliga värden, inte längre vara vilseledande.
  • En drivkraft för detta skulle kunna vara att det skulle kunna leda till att även driften av företag och organisationer effektiviseras i företagsekonomiskt perspektiv.
  • Även gränsöverskridande bolag torde kunna styras på detta vis, ledda av prisjusterade marknader då demokratiska system verkar direkt på marknaderna.
  • Det kommer att bli irrelevant att skilja på privat och offentlig verksamhet.
  • Konkurrens som drivkraft för utveckling får konkurrens av dynamik som skapas av att människor, konsumenter m.fl, hela tiden gör bedömningar (inte bara köp) som verkligen betyder något för ekonomi och lönsamhet.
  • En mängd redan existerande system kan då ses som intuitiva approximationer till detta system, som lokala optima i stället för globalt.
  • Då denna förändring väl startat kan utvecklingen komma att gå ganska snabbt (med omslag som då man titrerar inom kemin).
  • (Globala) samhället går från blind utveckling till medveten utveckling.
  • Spelsituationer präglade av fångens dilemma, såsom den globala klimatpolitiken, upplöses.
  • Detta system kan ha effekter även på individers missbruk då sådant leder till personlig ohälsa. T.ex minskad sockertillgänglighet kan leda till minskad sockerkonsumtion.
  • Ett bra sätt att åskådliggöra detta samhälle vore att litterärt tänka sig in i det i form av någon slags social science-fiction-artad historia.
En decentraliserad demokrati utan regering men som i stället är helt integrerad med det ekonomiska systemet, -  i syfte att göra det uthållighetsinriktat, vore enligt min mening något som kanske skulle kunna rädda miljön och göra samhället rättvist och fredligt och överbrygga motsättningar mellan annars motstridiga samhällssystem.

torsdag 11 oktober 2012

Vad anser du om DuG? Möte to 11 okt 2012

Hej, vi har alla väldigt mycket att göra. Varför ska vi lägga tid på att gå på möten där vi avser att diskutera demokrati utan gränser?

Just nu håller vi på med funderingar om fortsättningen för vår verksamhet, Vi kan behöva din åsikt om detta, även om du själv ännu inte engagerat dig i det eller ens avser att göra det.

Några utvecklingsvägar som bör diskuteras, t.ex:
  • Fondansökningar om projektmedel
  • Samarbete med universitetet.
  • Projekt inom detaljhandeln.
  • Fortsättning inom brukarrörelsen
I den mån vi har tid, orkar och förmår kommer vi att ha fortsatta möten om detta som vanligt på torsdagar kl 16-18/19 på Valegården, Alsikegatan 6 i Uppsala (tel 018-13 03 90)

Vad anser du om Demokrati utan Gränser?

Har du några reflexioner på detta så lämna gärna en spontan kommentar till detta inlägg.Eller skicka mail till mig om detta, gärna då med tillåtelse att publicera din bedömning som ett svar till denna förfrågan.

tisdag 2 oktober 2012

CityGross gör det omöjliga möjligt: differentierar momsen

Jag brukar ju propagera för idéer om att skattmasen borde differentiera momsen så att inte bara pengar tas ifrån företagen till staten utan att den strömmen samtidigt blir ett mycket viktigt styrinstrument som hjälper konsumenter att handla vettigt både ur individsynpunkt och ur samhällsperspektiv.

Detta är ju ett väldigt naturligt tänkande, fast kanske lite trassligt att förverkliga. Då är det destu mer intressant att observera att:

Vi kan notera att CityGross i Boländerna just nu har en kampanj där de ger alla med City Gross Förmånskort 12 % rabatt (motsvarande momsen(!)) på frukt och grönt (som de menar är deras nyttigaste(!) avdelning). CityGross gör alltså just nu ett litet försök med att differentiera momsen, och motiverar detta med att det hjälper kunderna till bättre hälsa då frukt och grönt blir billigare för kunden.

Vad de vinner på detta verkar vara att de binder upp kunder till deras kort. De har även förbundit sig med mängder av samarbetspartners för att ge fler sådana lockande förmåner. "- Glöm inte kortet!", avslutar de med.

Detta är ju intressant just därför att CityGross därmed gör det omöjliga möjligt.

När jag pratat med folk om att varuhusen m.fl borde ha olika moms på olika varor i proportion till den samhällsnytta de kan förväntas tillföra så har den omedelbara spontana reaktionen oftast varit att "Det kan de ju inte för det vore olagligt(!)". Företagen får inte själva bestämma momsen.

Men se här då, på detta exemplet.

Javisst är det en kampanj, företaget sänker vissa priser, motsvarande sänkning av momsen. Sänka priset får de naturligtvis göra, eller hur? En sänkning på visst sortiment bör väl då kompenseras på andra bitar i sortimentet, antingen genom prishöjningar där eller genom uteblivna sänkningar eller kampanjer där. Det är väl knappt att det märks men likväl måste ju allt balansera upp, som i ett nollsummespel.

Det kan finnas andra effekter också, som att CityGross får en image av att vara ett hälsans hus och därmed lockar fler kunder generellt. Eller att man gör en sänkning som syns men som inte är lika stor som de varuhus som just nu säljer höstrotfrukter för 2:95 kr/kg. Fast å andra sidan så skulle ju momskapningen vara ovanpå alla andra rabatter. Så om CityGross skulle börja sälja morötter och betor för 2:95 per kilo (2:95 på prislappen alltså) så skulle det innebära, om momsen är 0 %, dvs 0 kr, att den sedvanliga momsen inte är inräknad i det priset.

De butiker som säljer för butikspriset 2:95 kr/kg inklusive normal moms à 12 % betalar till skattmasen 12 hundradelar av ursprungspriset. Momsen betraktas ju som en pålaga. Så om ursprungspriset är p så är butikspriset 1,12 gånger så högt, dvs

p + 12 % av p = 2:95 kr,

vilket betyder att p = 2.95/1.12 kr och mellanskillnaden, 2.95 - p = 30 öre är det som går till skattmasen.


CityGross lägger väl i stället, osynligt för kunden, på momsen till försäljningspriset då de betalar till skattmasen. Från ett högre fiktivt pris P kapas momsen och resultatet blir 2:95 kr.

P - 12 % av P = 2:95

betyder att P =  2.95/0.88 kr och momsen som Citygross betalar till skattmasen, verkar bjuda kunden på, blir då mellanskillnaden mellan detta pris och försäljningspriset: P - 2.95 = 40 öre.

Den kapade momsen betalar väl CityGross ändå in till Skattmasen. .. ? Det är ju det CityGross bjuder kunden på, eller hur?

Men var nu detta rätt?

Inte kan väl CityGross välja att betala in mer skatt?

De uppger ju faktiskt att de ger 12 % rabatt. Det lär väl explicit betyda att de sänker priset för varan så mycket att det upplevs av kunden som en sänkning av priset på prislappen (som är inklusive moms) med 12 % av normalpriset. Det nya priset (inklusive moms) ska alltså vara 12 % lägre än normalpriset (inklusive moms). Hur mycket momsskatt betalar CityGross då?

Momsen som betalas med det sänkta priset är i realiteten momsen på ett ännu lägre fiktivt pris utan moms, sådant att det ännu lägre priset plus moms på det priset blir lika med det sänkta priset. Om det sänkta priset alltså är 2:95 kr/kg så är den dolda men trots allt existerande momsen som betalas in till skattmasen av CityGross 30 öre liksom i första fallet ovan.

Kunde det göras enklare? Är nog lättare att göra ännu mer invecklat!

tisdag 25 september 2012

Reformera Nationalekonomin (!!!) och annan Samhällsvetenskap

Statsvetenskap och Nationalekonomi är ämnen som behöver arbetas om från grunden, anser jag.

Med Demokrati utan Gränser kan vi propagera för lite mera allmän insikt om att Ekonomiska vetenskapen bör inriktas på att finna (demokratiska förmodligen, utan gränser) system som inte blindgör sig för utan som räknar med alla upptänkliga externa värden som är relevanta att beakta på marknader.

Vår oförmåga att stävja klimatförändringen mm beror på att det är en spelsituation. Individens, t.o.m landets, egen nyttomaximering leder till kollektiv katastrof.

Men antag att varje individ helst ser att alla andra blådårar lägger sådana band på sig själva att de inte bidrar till någon framtida försämring. Då skulle säkert skatter och annat styras därhän att individens nyttomaximering i stället leder till uthålligt (globalt) samhälle.

Ett demokratiskt system som direkt i anslutning till marknaden justerar villkoren för konsumtion och produktion anser jag är vad som behövs. Det blir en slags demokratiskt system som likt multinationella bolag inte känner några gränser.

Förmodligen skulle finanskriser se annorlunda ut i en sådan värld.

torsdag 20 september 2012

Varför är alternativ nödvändigtvis marginella?

Ska verkligen 'alternativ' vara bara marginella?
Det är en fråga som föreslås för diskussion på våra möten.

Vore det inte önskvärt att människor med ideellt motiverade initiativ, ofta s.k alternativmänniskor, ges mer resurser i samhället?

F.ö fortsätter vi som vanligt på vårt DuG-möte idag.

torsdag 13 september 2012

Få ett mail när det finns nya blogginlägg.

Vet ni att man kan få ett mail varje gång ett nytt inlägg skrivs?

Följ intressanta bloggar på http://www.bloglovin.com

Forumets vara eller inte vara

Intresset för internetforumet har varit minst sagt svalt. Kanske räcker bloggen som bas för kommunikation mellan mötena.
Ska vi lägga ner forumet?