Hej på er alla. Nästa Demokraticirkelmöte blir
den 22 april kl 15-17:30 på Valegården, Alsikeg 6.
Hoppas att vårsolen då lyser upp våra sinnen så att mötet blir lysande ur flera aspekter.
Sist visade jag bilder och film från en konferens jag varit på om Contested Civil Society and Democracy.
Sedan blev det hetsig diskussion men om vad minns jag inte.
Kurt har skrivit ett inlägg på bloggen: http://www.demokratiutangranser.blogspot.com/. Det handlar om Staten 'och' det civila samhället 'och' företagen.
Men kolla även http://thehugosproject.wordpress.com/.
Båda dessa ger en massa brännande ämnen att diskutera.
Vi funderar också på att någon gång visa Al Gores film, en obehaglig sanning.
Och så har jag föreslagit för Föreningen Verkstans styrelse att vi och föreningen ska arrangera en klimatkonferens i avsikt att rättvist belysa de olika positionerna i debatten.
måndag 5 april 2010
fredag 26 mars 2010
Offentligt och Privat. i det civila samhället
Demokratin och det civila samhället var utgångspunkten men vi hamnade i en konflikt runt begreppen Offentligt och Privat. Min slutsats är att begreppsparet är intressant. Jag tror inte att det är konstruerat för att dölja sammanhang, utan att det handlar om en genuin spänning som motiverar och påverkar många människor. Kanske är det begrepp som odlas av den traditionella vänstern, men jag tycker att de gamla distinktionerna mellan vänster och höger har förlorat sin aktualitet. Offentlighetsprincipen är ju inget som skapats under 1800-talet. Det var Gustav Vasas regering som införde den. Idag går debatten vidare och handlar om allmänningarna. Det kan handla om genetiska pooler, projekt för Öppen källkod, Creative Commons på webben osv. Detta är inte syndikalistiska eller anarkistiska projekt utan saker som diskuteras på högskolor och i EU-administrationens sammanhang. Det handlar till exempel om rätten till ett gemensamt kulturarv och möjligheterna att göra det tillgängligt för alla medborgare.
Vad är staten? Hur skiljer vi på staten och det civila samhället? Svaret är enkelt om vi ser staten som en organisation för undantagstillstånd. Om staten står över, skyddar och bevakar det civila samhället så kan inte samma regler gälla staten som det civila samhället. Staten har våldsmonopol och tillhandahåller krigsmakt, polis och fängelser. Demokrati innebär att det civila samhället har möjligheter att påverka statens ingripande i samhällslivet. Folket bestämmer genom demokratiska institiutioner när undantagsregler ska tillämpas. Ska landet gå i krig mot ett annat land? Ska medborgarnas fri- och rättigheter begränsas, utvidgas, eller skyddas? Med ett sådant synsätt blir statlig verksamhet utanför dessa områden anomalier. Systembolaget, apoteket, järnvägarna, skolan, kulturarvet och andra sektorer bör förvaltas av det civila samhället och inte av staten. Statens våldsmakt ska inte tränga in på medborgarnas privata område.
Men om staten är en väsentlig del av det civila samhället hur skiljer vi på det civila samhällets behov och den privata företagsamhetens? Ett synsätt på staten placerar infrastrukturen i centrum av statens verksamhet och utövandet av våldsmakt förflyttas till undantagstillstånd i förhållande till organisationer eller individer. Demokratiska behov ställer krav på statlig verksamhet. Den ska var offentlig, alltså i princip öppen för medborgares granskning och bör kunna påverkas genom den demokratiska processen. Till undantagen hör de sektorer som är känsliga för rikets säkerhet. De är kopplade till statens förmåga att utöva makt för att försvara sig. Staten skyddar företagsamhet genom att tillhandahålla infrastruktur, ställa krav och ge rättigheter. En del av de verksamheter som utgör ett samhälles infrastruktur kan även drivas i form av privat företagsamhet. Att finna en balans mellan privat och offentlig sektor är en grundfråga för demokratin med detta synsätt. Om väsentliga delar av ett samhälles infrastruktur drivs som privata företag, så går medborgarinflytandet förlorat. Man kan säga att marknadmekanismerna ger medborgarna bättre möjligheter att påverka, men det är inte självklart. Stora företag kan fungera som stater i staten, eller rent av ta kontroll över staten genom att köpa eller utöva påtryckningar på dem som verkar i politik och förvaltning. Det är ett komplext samspel där den offentliga sektorn behöver ett visst spelrum för att vi ska kunna tala om demokrati. I krig sätts demokratin ur spel. I den privata sektorn sätts påverkas spelreglerna av den politiska demokratins behov, men andra krafter kan dominera som går stick i stäv med demokratiska förväntningar om medborgares fri- och rättigheter och deras möjligheter att påverka.
Min hypotes är att en grundläggande konflikt i dagens politik finns mellan demokratins behov av en offentlig sektor kontra å ena sidan sociala undantagstillstånd och å den andra privata företagares rättigheter som båda kan innebära krav på lydnad utan ifrågasättande, insyn, eller medbestämmande.
Vad är staten? Hur skiljer vi på staten och det civila samhället? Svaret är enkelt om vi ser staten som en organisation för undantagstillstånd. Om staten står över, skyddar och bevakar det civila samhället så kan inte samma regler gälla staten som det civila samhället. Staten har våldsmonopol och tillhandahåller krigsmakt, polis och fängelser. Demokrati innebär att det civila samhället har möjligheter att påverka statens ingripande i samhällslivet. Folket bestämmer genom demokratiska institiutioner när undantagsregler ska tillämpas. Ska landet gå i krig mot ett annat land? Ska medborgarnas fri- och rättigheter begränsas, utvidgas, eller skyddas? Med ett sådant synsätt blir statlig verksamhet utanför dessa områden anomalier. Systembolaget, apoteket, järnvägarna, skolan, kulturarvet och andra sektorer bör förvaltas av det civila samhället och inte av staten. Statens våldsmakt ska inte tränga in på medborgarnas privata område.
Men om staten är en väsentlig del av det civila samhället hur skiljer vi på det civila samhällets behov och den privata företagsamhetens? Ett synsätt på staten placerar infrastrukturen i centrum av statens verksamhet och utövandet av våldsmakt förflyttas till undantagstillstånd i förhållande till organisationer eller individer. Demokratiska behov ställer krav på statlig verksamhet. Den ska var offentlig, alltså i princip öppen för medborgares granskning och bör kunna påverkas genom den demokratiska processen. Till undantagen hör de sektorer som är känsliga för rikets säkerhet. De är kopplade till statens förmåga att utöva makt för att försvara sig. Staten skyddar företagsamhet genom att tillhandahålla infrastruktur, ställa krav och ge rättigheter. En del av de verksamheter som utgör ett samhälles infrastruktur kan även drivas i form av privat företagsamhet. Att finna en balans mellan privat och offentlig sektor är en grundfråga för demokratin med detta synsätt. Om väsentliga delar av ett samhälles infrastruktur drivs som privata företag, så går medborgarinflytandet förlorat. Man kan säga att marknadmekanismerna ger medborgarna bättre möjligheter att påverka, men det är inte självklart. Stora företag kan fungera som stater i staten, eller rent av ta kontroll över staten genom att köpa eller utöva påtryckningar på dem som verkar i politik och förvaltning. Det är ett komplext samspel där den offentliga sektorn behöver ett visst spelrum för att vi ska kunna tala om demokrati. I krig sätts demokratin ur spel. I den privata sektorn sätts påverkas spelreglerna av den politiska demokratins behov, men andra krafter kan dominera som går stick i stäv med demokratiska förväntningar om medborgares fri- och rättigheter och deras möjligheter att påverka.
Min hypotes är att en grundläggande konflikt i dagens politik finns mellan demokratins behov av en offentlig sektor kontra å ena sidan sociala undantagstillstånd och å den andra privata företagares rättigheter som båda kan innebära krav på lydnad utan ifrågasättande, insyn, eller medbestämmande.
lördag 27 februari 2010
Nästa DuG-möte 4 mars kl 15-18 på Valegården
Hej igen. Nu har mötesverksamheten tagit ny fart i och med att Jerzy tills vidare leder den återupplivade studiecirkeln. Vi fortsätter i regi av Studiefrämjandet och har möten kl 15-18 vissa torsdagar, nu närmast den 4 mars, på den vanliga platsen.
Vi har börjat med filosofiska överväganden om vad vi kan respektive bör göra åt de förväntade antropogena klimatförändringarna. Till hjälp för diskussionen har vi en bok*: 'Tillsammans', skriven av en av Jerzy´s kollegor. Det är ju verkligen viktigt ämne som kräver resultat.
Jerzy vill gärna vinkla den fortsatta aktiviteten åt diskussioner om problemet att upprätthålla fungerande demokrati då den dras alltmera åt populistiska sätt att fungera.
Vi har alla lite olika betoning på våra intressen, vilket borgar för spännande och livliga diskussioner.
Välkomna, alltså, allesammans, till dessa möten.
* Folke Tersman. 2009. Tillsammans. 207 sidor. Bokförlaget Bonnier Existens, www.bonnierexistens.se, ISBN 978-91-7427-005-1
Vi har börjat med filosofiska överväganden om vad vi kan respektive bör göra åt de förväntade antropogena klimatförändringarna. Till hjälp för diskussionen har vi en bok*: 'Tillsammans', skriven av en av Jerzy´s kollegor. Det är ju verkligen viktigt ämne som kräver resultat.
Jerzy vill gärna vinkla den fortsatta aktiviteten åt diskussioner om problemet att upprätthålla fungerande demokrati då den dras alltmera åt populistiska sätt att fungera.
Vi har alla lite olika betoning på våra intressen, vilket borgar för spännande och livliga diskussioner.
Välkomna, alltså, allesammans, till dessa möten.
* Folke Tersman. 2009. Tillsammans. 207 sidor. Bokförlaget Bonnier Existens, www.bonnierexistens.se, ISBN 978-91-7427-005-1
torsdag 15 oktober 2009
Varför inte ?
Rättvis handel igår, idag och i morgon
Igår, onsdagen den 14 oktober, firades Världsbutiken Globalens 25-årsjubileum med en föreläsning om Rättvis handelrörelsens utveckling och framtid. Föreläsare var Bertil Högberg, folkbildare och lärare på Röda Korsets folkhögskola. Föreläsningen hölls i Ekmansalen vid Uppsala Stadsbibliotek.
På frågestunden efter föreläsningen frågade jag om han trodde att differentierad moms skulle vara bra. Han visade sig vara ganska skeptisk till denna idé.
För det första så säljer de mycket mat, som ju bara har 12 % moms. Normalt har vi annars 25 % moms i Sverige. Man skulle alltså kunna förvänta mer effekt på försäljningen av övriga varor, mest hantverk, om de varorna fick differentierad moms.
Differentierad moms har faktiskt diskuterats inom EU, sade han, men verkade inte realistiskt att införa. De hade tydligen därefter förträngt dessa tankar för jag fick verkligen fråga om och om igen för att få veta mera om varför de inte såg på differentierad moms som ett viktigt styrinstrument.
Man hade funnit att det fanns problem med att juridiskt definiera Rättvisemärkt, eller Fair Trade som vi nog kommer att kalla det i Sverige också. Detta verkar alltså vara det tyngsta skälet för att inte gå vidare med att utveckla och förverkliga denna möjlighet.
Den idé som vi kan föra fram: att differentiera moms på något speciellt demokratiskt vis, är förmodligen inte ens påtänkt.
I stället höll föreläsaren fram andra sätt att öka försäljningen och dess ekonomiska och politiska konsekvenser ur rättviseperspektiv. Fast mitt intryck är att de bygger på engagemang och på att det finns en organisation som tar vara på det engagemanget. Man förlitar sig på att det finns människor som är villiga att betala mer, ganska mycket mer. Vad garanterar att sådant är uthålligt? Det handlar om några hundratal butiker i varje land i Europa, total omsättning är 2.4 Mdr kronor och kraftigt växande.
Han menade också att om bara volymen ökar tillräckligt och kommer över vissa tröskelnivåer så kan handeln komma att fungera mycket smidigare med lägre försäljningspriser som följd. Bästa exemplet var Rättvisemärkta bananer som i Schweiz har 56 % av marknaden. - Men lite styrning med hjälp av momsen borde väl kunna underlätta för att lyfta handeln till sådana nivåer.
Igår, onsdagen den 14 oktober, firades Världsbutiken Globalens 25-årsjubileum med en föreläsning om Rättvis handelrörelsens utveckling och framtid. Föreläsare var Bertil Högberg, folkbildare och lärare på Röda Korsets folkhögskola. Föreläsningen hölls i Ekmansalen vid Uppsala Stadsbibliotek.
På frågestunden efter föreläsningen frågade jag om han trodde att differentierad moms skulle vara bra. Han visade sig vara ganska skeptisk till denna idé.
För det första så säljer de mycket mat, som ju bara har 12 % moms. Normalt har vi annars 25 % moms i Sverige. Man skulle alltså kunna förvänta mer effekt på försäljningen av övriga varor, mest hantverk, om de varorna fick differentierad moms.
Differentierad moms har faktiskt diskuterats inom EU, sade han, men verkade inte realistiskt att införa. De hade tydligen därefter förträngt dessa tankar för jag fick verkligen fråga om och om igen för att få veta mera om varför de inte såg på differentierad moms som ett viktigt styrinstrument.
Man hade funnit att det fanns problem med att juridiskt definiera Rättvisemärkt, eller Fair Trade som vi nog kommer att kalla det i Sverige också. Detta verkar alltså vara det tyngsta skälet för att inte gå vidare med att utveckla och förverkliga denna möjlighet.
Den idé som vi kan föra fram: att differentiera moms på något speciellt demokratiskt vis, är förmodligen inte ens påtänkt.
I stället höll föreläsaren fram andra sätt att öka försäljningen och dess ekonomiska och politiska konsekvenser ur rättviseperspektiv. Fast mitt intryck är att de bygger på engagemang och på att det finns en organisation som tar vara på det engagemanget. Man förlitar sig på att det finns människor som är villiga att betala mer, ganska mycket mer. Vad garanterar att sådant är uthålligt? Det handlar om några hundratal butiker i varje land i Europa, total omsättning är 2.4 Mdr kronor och kraftigt växande.
Han menade också att om bara volymen ökar tillräckligt och kommer över vissa tröskelnivåer så kan handeln komma att fungera mycket smidigare med lägre försäljningspriser som följd. Bästa exemplet var Rättvisemärkta bananer som i Schweiz har 56 % av marknaden. - Men lite styrning med hjälp av momsen borde väl kunna underlätta för att lyfta handeln till sådana nivåer.
torsdag 1 oktober 2009
Kanske samtycke till Differentierad Moms som Styrmedel
Den senaste veckan upplevde jag att jag slog in vidöppna dörrar då jag vid flera oberoende tillfällen förde fram tanken om samhällsstyrning av ekonomin med hjälp av (totalt) differentierad moms.
Samtycket verkar därför vara totalt, åtminstone bland folk som söker efter möjligheter att samordna samhällsutvecklingen med prognoser för klimatförändringar, globalisering, mm som kan skönjas vid den numera hastigt närmande horisonten.
Den senaste veckan har jag vid officiella framträdanden av ledande företrädare för Naturskyddsföreningen (Svante Axelsson, gen dir), Ställ om Sverige (Stephen Hinton, grundare) kunnat ställa frågan till dem om de tycker att differentierad moms vore en bra idé för samhället att styra miljöriktigt. På den frågan svarade de med eftertryck: Ja. Uppsala kommun's Björn Sigurdsson (klimatstrateg), uppfattade inte momsidén klart men anser ändå att nationella ekonomiska styrmedel är en nödvändig del av att lyckas styra undan klimathotet, alla nivåer i samhället måste bidra.
Det kan då inte uteslutas att även de andra två vid närmare eftertanke skulle vilja modifiera den skarpt formulerade åsikten. Det är ju lätt att bara svara 'ja' på något som en annan person har formulerat. Hur som helst så var det intressant att attityden var i huvudsak positiv.
Annat var det tidigare, i början på 90-talet då jag studerade ekonomi och då Kjell-Olov Feldt var finansminister. Då upplevde jag att det självklara svaret i stället var att mera differentierad moms var en orealistisk vision som av praktiska skäl inte var möjligt att förverkliga och som det därför inte ens var lönt att fundera över. Inte ens vid akademin, dvs i de ekonomiska ämnena, diskuterades detta seriöst utan avfärdades lättsinnigt som en praktisk begränsning för de mikroekonomiska modellerna. På så sätt blev nationalekonomin helt missriktad vetenskap.
Någon stans i nationalekonomins utkanter fanns ändå ett mycket viktigt begrepp som borde vara helt centralt för all ekonomisk teoribildning: externa kostnader och nyttor. Det definierades för länge sedan matematiskt av (nobelpristagaren) James Buchanan. Min reflexion är att då samtliga sådana värden inräknas, internaliseras, på samtliga marknader uppnås i princip att samhälleliga hänsynstaganden förverkligas fullt ut. Detta bör kunna uppnås med nya, demokratiska instrument av generell natur. Idémässigt bör de vara besläktade med de mer 'ad hoc'-liknande (= för situationen specifika) undersökningsmetoder som miljöekonomer använder för att åstadkomma artificiella marknader.
Syftet med en differentierad moms skulle enligt min mening vara att åtminstone sträva mot en sådan fulltständig internalisering i ekonomin av alla tänkbara externa värden. Då man för alla ekonomiska verksamheter inför sådant system så finns möjlighet för en balanserad utveckling. I ett sådant samhälle kan det upplevas även ekonomiskt rationellt att välja ekologiskt, både för de fattigaste och för de överdrivet rika.
Utan allestädes närvarande, ubik datorkraft kan ett sådant samhällssystem förefalla tämligen utopiskt, men vi närmar oss snabbt en teknisk nivå som möjliggör detta.
Snart kan vi väl då förvänta att även få jobba konkret med att utforma ett sådant system, t.ex utveckla behövlig mjukvara.
Samtycket verkar därför vara totalt, åtminstone bland folk som söker efter möjligheter att samordna samhällsutvecklingen med prognoser för klimatförändringar, globalisering, mm som kan skönjas vid den numera hastigt närmande horisonten.
Den senaste veckan har jag vid officiella framträdanden av ledande företrädare för Naturskyddsföreningen (Svante Axelsson, gen dir), Ställ om Sverige (Stephen Hinton, grundare) kunnat ställa frågan till dem om de tycker att differentierad moms vore en bra idé för samhället att styra miljöriktigt. På den frågan svarade de med eftertryck: Ja. Uppsala kommun's Björn Sigurdsson (klimatstrateg), uppfattade inte momsidén klart men anser ändå att nationella ekonomiska styrmedel är en nödvändig del av att lyckas styra undan klimathotet, alla nivåer i samhället måste bidra.
Det kan då inte uteslutas att även de andra två vid närmare eftertanke skulle vilja modifiera den skarpt formulerade åsikten. Det är ju lätt att bara svara 'ja' på något som en annan person har formulerat. Hur som helst så var det intressant att attityden var i huvudsak positiv.
Annat var det tidigare, i början på 90-talet då jag studerade ekonomi och då Kjell-Olov Feldt var finansminister. Då upplevde jag att det självklara svaret i stället var att mera differentierad moms var en orealistisk vision som av praktiska skäl inte var möjligt att förverkliga och som det därför inte ens var lönt att fundera över. Inte ens vid akademin, dvs i de ekonomiska ämnena, diskuterades detta seriöst utan avfärdades lättsinnigt som en praktisk begränsning för de mikroekonomiska modellerna. På så sätt blev nationalekonomin helt missriktad vetenskap.
Någon stans i nationalekonomins utkanter fanns ändå ett mycket viktigt begrepp som borde vara helt centralt för all ekonomisk teoribildning: externa kostnader och nyttor. Det definierades för länge sedan matematiskt av (nobelpristagaren) James Buchanan. Min reflexion är att då samtliga sådana värden inräknas, internaliseras, på samtliga marknader uppnås i princip att samhälleliga hänsynstaganden förverkligas fullt ut. Detta bör kunna uppnås med nya, demokratiska instrument av generell natur. Idémässigt bör de vara besläktade med de mer 'ad hoc'-liknande (= för situationen specifika) undersökningsmetoder som miljöekonomer använder för att åstadkomma artificiella marknader.
Syftet med en differentierad moms skulle enligt min mening vara att åtminstone sträva mot en sådan fulltständig internalisering i ekonomin av alla tänkbara externa värden. Då man för alla ekonomiska verksamheter inför sådant system så finns möjlighet för en balanserad utveckling. I ett sådant samhälle kan det upplevas även ekonomiskt rationellt att välja ekologiskt, både för de fattigaste och för de överdrivet rika.
Utan allestädes närvarande, ubik datorkraft kan ett sådant samhällssystem förefalla tämligen utopiskt, men vi närmar oss snabbt en teknisk nivå som möjliggör detta.
Snart kan vi väl då förvänta att även få jobba konkret med att utforma ett sådant system, t.ex utveckla behövlig mjukvara.
Konsumentdemokrati är ett bra framtidsrecept
Differentierad moms vore lämpligt (demokratiskt) styrmedel för skapa adekvat miljö- och socialt hänsynstagande bland aktörer på ekonomiska marknader. Genom att implementera systematiska system som konsekvent via momsen bakar in miljö- och sociala värden vid prissättning av varor och tjänster kommer företagen att uppleva det som helt naturligt vinstmaximerande att agera miljö- och socialt medvetet. Det vore en fantastisk saltomortal för företagandet.
Det kan tänkas att göras
De demokratiska processer som kan äga rum direkt på marknaderna genom konsumenters omedelbara överväganden är väl det som vi skulle kunna rubricera som konsumentdemokrati.
Det verkar, tycker jag, som att enbart parlamentariska funktioner är lite för tröga för att agera i den takt som näringslivet faktiskt rör sig. Vi finner ständigt att marknadskrafterna har orättmätigt övertag. Därför är det av stor vikt att finna kompletterande demokratiska instrument som kan verka närmare verkliga situationer på ekonomiska marknader.
Inom vår diskussionsgrupp har vi en hel del idéer för hur detta bör kunna utformas.
Det kan tänkas att göras
- av en central planeringsmyndighet,
- genom demokratiska funktioner som tillåter vanligt gräsrotsfolk att styra detta, via parlament och/eller direkt på marknaderna
- genom en blandning av dessa mekanismer: t.ex att gräsrotsfolket styr även den centrala myndighet som framför allt förser med kunnande och expertis.
De demokratiska processer som kan äga rum direkt på marknaderna genom konsumenters omedelbara överväganden är väl det som vi skulle kunna rubricera som konsumentdemokrati.
Det verkar, tycker jag, som att enbart parlamentariska funktioner är lite för tröga för att agera i den takt som näringslivet faktiskt rör sig. Vi finner ständigt att marknadskrafterna har orättmätigt övertag. Därför är det av stor vikt att finna kompletterande demokratiska instrument som kan verka närmare verkliga situationer på ekonomiska marknader.
Inom vår diskussionsgrupp har vi en hel del idéer för hur detta bör kunna utformas.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)