Statsvetenskap och Nationalekonomi är ämnen som behöver arbetas om från grunden, anser jag.
Med Demokrati utan Gränser kan vi propagera för lite mera allmän insikt om att Ekonomiska vetenskapen bör inriktas på att finna
(demokratiska förmodligen, utan gränser) system som inte blindgör sig
för utan som räknar med alla upptänkliga externa värden som är relevanta att
beakta på marknader.
Vår oförmåga att stävja klimatförändringen mm beror på att det är en spelsituation. Individens, t.o.m landets, egen nyttomaximering leder till kollektiv katastrof.
Men antag att varje individ helst ser att alla andra blådårar lägger
sådana band på sig själva att de inte bidrar till någon framtida
försämring. Då skulle säkert skatter och annat styras därhän att
individens nyttomaximering i stället leder till uthålligt (globalt) samhälle.
Ett demokratiskt system som direkt i anslutning till marknaden justerar
villkoren för konsumtion och produktion anser jag är vad som behövs. Det blir en slags demokratiskt system som likt multinationella bolag inte känner några gränser.
Förmodligen skulle finanskriser se annorlunda ut i en sådan värld.
Visar inlägg med etikett forsk. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett forsk. Visa alla inlägg
tisdag 25 september 2012
onsdag 5 september 2012
Idé: Demokrati utan Gränser som ett PROJEKT
Vi
har också en tanke om att Demokrati utan Gränser ska vara som ett
projekt, inte bara en studiecirkel eller förening.
När jag anmälde för
de andra igår att jag behövde studera och gå kurser för att föra idén om
en 'demokrati utan gränser' framåt så kommenterades det så att det
ju är ett projekt och jag är liksom en projektledare för det projektet.
Jag gillade tanken och besökte genast Studiefrämjandet för att diskutera
detta med dem.
Vid Studiefrämjandet upplyste de mig om att de har en person där som är kunnig i
sådana frågor och som är vår kontaktperson vid studiefrämjandet och att han är tillbaka den 17
september efter en längre tids pappaledighet. Vi kom överens om att jag borde bjuda in honom till något av
våra möten för att diskutera hur vi etablerar Demokrati utan Gränser som
ett projekt, - och söker pengar för denna verksamhet. I morgon på vårt
möte önskar jag annonsera detta så att vi kan diskutera oss samman.
Vi bör då alltså även börja diskutera hur väl Demokrati utan Gränser kan beskrivas som ett projekt (som man kan söka pengar för).
Jag tycker att vi bör ha goda chanser att lyckas. Att formulera sådana mål tydligt kan nog också göra att verksamheten blir mer intressant.
Jag tycker det vore bra om vi i samband med dessa funderingar även kunde se till att dela på uppgifterna i lite högre utsträckning.
Med Vänlig Hälsning,
Gunnar
torsdag 9 augusti 2012
plan för de närmaste mötena
Morgondagens demokrati, Jerzy, 16-Aug
Deltagandets mekanismer, Kurt, 23-Aug
Den Stora Förnekelsen, Gunnar, 30-Aug
Vi tittar på vårt Forum, Tina m.fl, 6 Sep
http://demokratiutangranser.egetforum.se/
Politiska idéer - drömmen om det goda samhället, Anita, senarelagt
Demokrati i praktiken, Susanne, 20-Sep (ev senarelagt)
Samhällskonsten, Anna, Okt
Populism, Anita, senare i höst
(Stockholm en utopi), 5 minuters bokvisning senare i höst, Susanne
Vad är Demokrati, senare i höst, Eva
Boktitlar är i fetstil
Övriga teman är dessutom i italic
(Boktitlar som är utom bibliotekslistan) är inom parentes
söndag 4 december 2011
Prescription for Climate Change Cessation
I suggest that the United Nations should guarantee that
With Kind Regards
Med Vänliga Hälsningar
Gunnar Nilsson
- schools and research institutes are set up everywhere possible that can teach the people in victim countries about what is happening to the climate, and the effects of it, and that, since much of this change seems due to our lifestyles:
- economic institutes are created which are dedicated to the vast tasks of developing and promoting systems which ubiquitously and democratically internalize all external values in our market economies.
With Kind Regards
Med Vänliga Hälsningar
Gunnar Nilsson
onsdag 1 juni 2011
KVALITÉTSMETODEN enl Per Almgren
Ingor Lind till mig 5 maj
Hej, Gunnar!
Nedan en knepig valmetod som Per Almgren (om du minns honom) förfäktade för många år sen. Kan den vara av intresse? /Ingor
KVALITÉTSMETODEN enl Per Almgren (Rev. 2001-05-19)
----------------------------------------------------------------
KVALITÉTSMETOD
- Det korrekta sättet att fatta beslut när det finns fler än två alternativ att välja bland.
Senast uppdaterad 2001-05-19
I riksdagen, kommunfullmäktige och många föreningar ställs man ofta inför situationen att det finns fler än två uppfattningar om hur ett problem skall lösas. Det man då gör, är att ställa olika förslag emot varandra.
På detta sätt får man fram två huvudförslag, eller ett huvudförslag mot ett avslag. Problemet med detta tillvägagångssätt är att förslag, som många skulle kunna tänka sig att stödja i andra eller tredje hand, effektivt sållas bort genom taktiska röstningar. Det får stor betydelse i vilken ordning förslagen ställs emot varandra.
Kvalitétsmetoden innebär däremot att varje förslag ställs emot varje annat förslag. Slutresultatet får man fram genom att räkna efter vilket förslag som föredragits framför alla de övriga. Vid omröstningen avgör varje deltagare själv vilka förslag han eller hon vill gradera i förhållande till övriga förslag. Om man så önskar kan man alltid placera alternativet INGEN eller INGET på det sätt man önskar i förhållande till de uppställda förslagen. Kvalitétsmetoden innebär att det inte spelar någon roll i vilken ordning de olika förslagen ställs emot varandra.
Varje mötesdeltagare kan själv direkt göra den inbördes prioriteringen mellan de olika förslagen. En sammanräkning enligt nedanstående beskrivning ger då direkt det resultat, som de flesta kan stödja i första, andra eller tredje hand, beroende på hur många förslag som finns.
Finns det bara två förslag blir metoden identisk med vanligt majoritetsval.
Vid skriftlig omröstning skriver man upp förslagen i den ordning man föredrar dem. Bästa förslaget sätter man på första raden, näst bästa på andra raden o.s.v. Om man anser flera förslag likvärdiga i förhållande till alla övriga förslag placeras de likvärdiga på samma rad. Man kan naturligtvis också använda någon annan metod, t.ex. numrering, för att utmärka den inbördes ordningen. Förslag som ges samma nummer anses då likvärdiga.
Så långt är kvalitétsmetoden i huvudsak lika med den omröstningsmetod, som på 1700-talet föreslogs av Condorcet. Men Condorcets metod har ingen lösning på följande problem:
A föredras framför B, som föredras framför C, som föredras framför A.
För detta fall har jag (Per) utarbetat en kompletterande metod. Om inte omröstningsresultatet inom gruppen är helt symmetriskt, kan man ändå avgöra ordningsföljden, genom att inom gruppen räkna ut rösterna för och emot varje förslag.
Exempel med fyra förslag kallade A, B, C och D:
Omröstning
Röstsiffror
Resultat
A mot B
40-47
B före A
A mot C
50-52
C före A
A mot D
25- 8
A före D
B mot C
47-49
C före B
B mot D
10-12
D före B
C mot D
28-25
C före D
Slutresultatet är:
att C av de flesta anses vara bättre än A, B och D.
Ordningsföljden bland de övriga verkar oklar, B kom före A, som kom före D, som i sin tur kom före B.
Det går dock att reda ut detta problem på följande sätt:
Inom den grupp ordningsföljden är oklar (A, B och D) lägger man för varje förslag ihop rösterna för och emot förslaget och räknar fram skillnaden. I ovanstående exempel blir resultatet:
Förslag
För
Emot
Skillnad
A
40 + 25 = 65
47 + 8 = 55
65 - 55 = 10
B
47 + 10 = 57
12 + 40 = 52
57 - 52 = 5
D
12 + 8 = 20
25 + 10 = 35
20 - 35 =-15
Inom gruppen har A ett röstöverskott på 10, B ett röstöverskott på 5 och D ett röstunderskott på 15. A placeras därför före B, som i sin tur kommer före D.
Lägg märke till att det kan bli ett felaktigt resultat om man direkt summerar alla rösterna för och emot samtliga förslag utan att först kontrollera vilka förslag, som direkt föredras framför andra förslag.
En direkt summering ger följande resultat:
Förslag
För
Emot
Skillnad
A
40 + 50 + 25 = 115
47 + 52 + 8 = 107
115 - 107 = 8
B
47 + 47 + 10 = 104
40 + 49 + 12 = 101
104 - 101 = 3
C
52 + 49 + 28 = 129
50 + 47 + 25 = 122
129 - 122 = 7
D
8 + 12 + 25 = 45
25 + 10 + 28 = 63
45 - 63 =-18
A hamnar i detta fall före C vilket strider emot den direkta uträkningen, som visar att C föredras framför alla andra förslag.
Det kan naturligtvis, i sällsynta fall, förekomma att fler alternativ hamnar lika. Då görs en ny sammanställning bland dessa med parvis jämförelse och därefter, vid behov en ny sammanräkning av rösterna för och emot inom den grupp där ordningen fortfarande är oklar o.s.v. Blir det ingen skillnad efter en ny runda så är röstningen symmetrisk mellan några alternativ. I sådana sällsynta fall är det bara att konstatera faktum och tillgripa lottning om ett avgörande måste ske.
Ett exempel som ytterligare belyser metoden när första skillnadsberäkningen inte ger direkt utslag. Här är det 7 personer som röstar på 4 olika förslag (A, B, C och D):
Röstande nr 1 2 3 4 5 6 7
Placering
1 A B A C A B D
2 B C D A C B C
3 C A B B B A
4 D D C D D
Om några av alternativen inte placerats av en röstande så betyder det samma sak som att alla inte placerade är likvärdiga och placeras efter de alternativ som den röstande har placerat.
Person 6 har därför gjort följande prioritering: först B och därefter likvärdiga A, C och D.
Person 7 har prioriterat B och C som likvärdiga framför A.
A ställs mot B: 4 - 3.
A föredras av 1,3,4,5 och B föredras av 2,6,7.
A ställs mot C: 3 - 3.
A föredras av 1,3,5 och C föredras av 2,4,7.
A ställs mot D: 5 - 1.
A föredras av 1,2,3,4,5 och D föredras av 7.
B ställs mot C: 4 - 2.
B föredras av 1,2,3,6 och C föredras av 4,5.
B ställs mot D: 5 - 2.
B föredras av 1,2,4,5,6 och D föredras av 3,7.
C ställs mot D: 4 - 2.
C föredras av 1,2,4,5 och D föredras av 3,7.
D kommer sist, alla andra föredras framför D.
A föredras framför B som föredras framför C men C anses lika bra som A, d.v.s. en motsägelse.
Röster för A inom gruppen ABC 4+3=7.
Röster mot A inom gruppen ABC 3+3=6.
Röster för B inom gruppen ABC 3+4=7.
Röster mot B inom gruppen ABC 4+2=6.
Röster för C inom gruppen ABC 3+2=5.
Röster mot C inom gruppen ABC 3+4=7.
Netto för A = 1, Netto för B = 1, netto för C = -2.
Det innebär att C skall placeras efter A och B. Så långt är A och B lika.
Nu tar vi en ny omgång med parvis jämförelse mellan A och B.
Resultatet där är att A föredras med 4 röster mot 3.
Den framräknade ordningen blir då A före B före C före D.
Generellt kan man säga att metoden innebär växelvis parvis jämförelse och framräknande av skillnaden i röster inom den grupp som är oklar. Man tar så många varv att man får ett entydigt resultat eller tills den parvisa jämförelsen eller röstskillnaden inte längre ger något nytt.
Per Almgren Reviderad 2001-05-19
-----------------------------------------
Hej, Gunnar!
Nedan en knepig valmetod som Per Almgren (om du minns honom) förfäktade för många år sen. Kan den vara av intresse? /Ingor
KVALITÉTSMETODEN enl Per Almgren (Rev. 2001-05-19)
----------------------------------------------------------------
KVALITÉTSMETOD
- Det korrekta sättet att fatta beslut när det finns fler än två alternativ att välja bland.
Senast uppdaterad 2001-05-19
I riksdagen, kommunfullmäktige och många föreningar ställs man ofta inför situationen att det finns fler än två uppfattningar om hur ett problem skall lösas. Det man då gör, är att ställa olika förslag emot varandra.
På detta sätt får man fram två huvudförslag, eller ett huvudförslag mot ett avslag. Problemet med detta tillvägagångssätt är att förslag, som många skulle kunna tänka sig att stödja i andra eller tredje hand, effektivt sållas bort genom taktiska röstningar. Det får stor betydelse i vilken ordning förslagen ställs emot varandra.
Kvalitétsmetoden innebär däremot att varje förslag ställs emot varje annat förslag. Slutresultatet får man fram genom att räkna efter vilket förslag som föredragits framför alla de övriga. Vid omröstningen avgör varje deltagare själv vilka förslag han eller hon vill gradera i förhållande till övriga förslag. Om man så önskar kan man alltid placera alternativet INGEN eller INGET på det sätt man önskar i förhållande till de uppställda förslagen. Kvalitétsmetoden innebär att det inte spelar någon roll i vilken ordning de olika förslagen ställs emot varandra.
Varje mötesdeltagare kan själv direkt göra den inbördes prioriteringen mellan de olika förslagen. En sammanräkning enligt nedanstående beskrivning ger då direkt det resultat, som de flesta kan stödja i första, andra eller tredje hand, beroende på hur många förslag som finns.
Finns det bara två förslag blir metoden identisk med vanligt majoritetsval.
Vid skriftlig omröstning skriver man upp förslagen i den ordning man föredrar dem. Bästa förslaget sätter man på första raden, näst bästa på andra raden o.s.v. Om man anser flera förslag likvärdiga i förhållande till alla övriga förslag placeras de likvärdiga på samma rad. Man kan naturligtvis också använda någon annan metod, t.ex. numrering, för att utmärka den inbördes ordningen. Förslag som ges samma nummer anses då likvärdiga.
Så långt är kvalitétsmetoden i huvudsak lika med den omröstningsmetod, som på 1700-talet föreslogs av Condorcet. Men Condorcets metod har ingen lösning på följande problem:
A föredras framför B, som föredras framför C, som föredras framför A.
För detta fall har jag (Per) utarbetat en kompletterande metod. Om inte omröstningsresultatet inom gruppen är helt symmetriskt, kan man ändå avgöra ordningsföljden, genom att inom gruppen räkna ut rösterna för och emot varje förslag.
Exempel med fyra förslag kallade A, B, C och D:
Omröstning
Röstsiffror
Resultat
A mot B
40-47
B före A
A mot C
50-52
C före A
A mot D
25- 8
A före D
B mot C
47-49
C före B
B mot D
10-12
D före B
C mot D
28-25
C före D
Slutresultatet är:
att C av de flesta anses vara bättre än A, B och D.
Ordningsföljden bland de övriga verkar oklar, B kom före A, som kom före D, som i sin tur kom före B.
Det går dock att reda ut detta problem på följande sätt:
Inom den grupp ordningsföljden är oklar (A, B och D) lägger man för varje förslag ihop rösterna för och emot förslaget och räknar fram skillnaden. I ovanstående exempel blir resultatet:
Förslag
För
Emot
Skillnad
A
40 + 25 = 65
47 + 8 = 55
65 - 55 = 10
B
47 + 10 = 57
12 + 40 = 52
57 - 52 = 5
D
12 + 8 = 20
25 + 10 = 35
20 - 35 =-15
Inom gruppen har A ett röstöverskott på 10, B ett röstöverskott på 5 och D ett röstunderskott på 15. A placeras därför före B, som i sin tur kommer före D.
Lägg märke till att det kan bli ett felaktigt resultat om man direkt summerar alla rösterna för och emot samtliga förslag utan att först kontrollera vilka förslag, som direkt föredras framför andra förslag.
En direkt summering ger följande resultat:
Förslag
För
Emot
Skillnad
A
40 + 50 + 25 = 115
47 + 52 + 8 = 107
115 - 107 = 8
B
47 + 47 + 10 = 104
40 + 49 + 12 = 101
104 - 101 = 3
C
52 + 49 + 28 = 129
50 + 47 + 25 = 122
129 - 122 = 7
D
8 + 12 + 25 = 45
25 + 10 + 28 = 63
45 - 63 =-18
A hamnar i detta fall före C vilket strider emot den direkta uträkningen, som visar att C föredras framför alla andra förslag.
Det kan naturligtvis, i sällsynta fall, förekomma att fler alternativ hamnar lika. Då görs en ny sammanställning bland dessa med parvis jämförelse och därefter, vid behov en ny sammanräkning av rösterna för och emot inom den grupp där ordningen fortfarande är oklar o.s.v. Blir det ingen skillnad efter en ny runda så är röstningen symmetrisk mellan några alternativ. I sådana sällsynta fall är det bara att konstatera faktum och tillgripa lottning om ett avgörande måste ske.
Ett exempel som ytterligare belyser metoden när första skillnadsberäkningen inte ger direkt utslag. Här är det 7 personer som röstar på 4 olika förslag (A, B, C och D):
Röstande nr 1 2 3 4 5 6 7
Placering
1 A B A C A B D
2 B C D A C B C
3 C A B B B A
4 D D C D D
Om några av alternativen inte placerats av en röstande så betyder det samma sak som att alla inte placerade är likvärdiga och placeras efter de alternativ som den röstande har placerat.
Person 6 har därför gjort följande prioritering: först B och därefter likvärdiga A, C och D.
Person 7 har prioriterat B och C som likvärdiga framför A.
A ställs mot B: 4 - 3.
A föredras av 1,3,4,5 och B föredras av 2,6,7.
A ställs mot C: 3 - 3.
A föredras av 1,3,5 och C föredras av 2,4,7.
A ställs mot D: 5 - 1.
A föredras av 1,2,3,4,5 och D föredras av 7.
B ställs mot C: 4 - 2.
B föredras av 1,2,3,6 och C föredras av 4,5.
B ställs mot D: 5 - 2.
B föredras av 1,2,4,5,6 och D föredras av 3,7.
C ställs mot D: 4 - 2.
C föredras av 1,2,4,5 och D föredras av 3,7.
D kommer sist, alla andra föredras framför D.
A föredras framför B som föredras framför C men C anses lika bra som A, d.v.s. en motsägelse.
Röster för A inom gruppen ABC 4+3=7.
Röster mot A inom gruppen ABC 3+3=6.
Röster för B inom gruppen ABC 3+4=7.
Röster mot B inom gruppen ABC 4+2=6.
Röster för C inom gruppen ABC 3+2=5.
Röster mot C inom gruppen ABC 3+4=7.
Netto för A = 1, Netto för B = 1, netto för C = -2.
Det innebär att C skall placeras efter A och B. Så långt är A och B lika.
Nu tar vi en ny omgång med parvis jämförelse mellan A och B.
Resultatet där är att A föredras med 4 röster mot 3.
Den framräknade ordningen blir då A före B före C före D.
Generellt kan man säga att metoden innebär växelvis parvis jämförelse och framräknande av skillnaden i röster inom den grupp som är oklar. Man tar så många varv att man får ett entydigt resultat eller tills den parvisa jämförelsen eller röstskillnaden inte längre ger något nytt.
Per Almgren Reviderad 2001-05-19
-----------------------------------------
lördag 18 april 2009
April-mötet var: tordag 23 april 14-16:30 på Valegården
Hej alla. Månaderna går snabbt, och vi har nyss haft
tid för ett möte: Torsdagen den 23 april kl 14-16:30
Plats: i ateljén, alt caféet, på Valegården
(hos Föreningen Verkstan-rsmh),
Alsikegatan 6, 753 23 Uppsala, 018-13 03 90.
Observera att Verkstan har numera en väldigt flashig och fin
hemsida på adress
som också har länk till denna blogg, via fliken studiecirklar.
* * *
* * *
Vi väntade att få besök av handläggare från Studiefrämjandet: Håkan Wester och Seynab Haji. Då vi skulle få tillfälle att diskutera vår verksamhet och hur vi kan få resurser till den. Seynab vill gärna berätta för oss erfarenheter av demokratisering i Tanzania med svenskt bistånd, men behöver för det en hel eftermiddag så vi vill planera det till den 28 maj då vi bokat in nästföljande möte för demokratiutangranser.
Jag tänkte också berätta för er om de kontakter jag haft nyligen med Cemus (Centrum för Miljö- och Utvecklingsstudier) och med Snf (Svenska Naturskyddsföreningen), om försök att få dem som ryggstöd. Utrikespolitiska Föreningen (Uf) vid Uppsala universitet är också tänkbar, tycker jag, som sådan samarbetsorganisation.
Jag föreställer mig att det är lättare att få resurser till en verksamhet då den ingår i ett större och väl etablerat nätverk. Det leder säkert även till mera kontakter utåt.
Vid Cemus blev det klart att för att öppna dörrar i den akademiska världen bör vi snarast göra några högkvalitativa vetenskapliga publikationer. Jag är övertygad om att vi har kompetens för detta, alternativt kan attrahera sådan. Därför kommer jag vid mötet att ivrigt ta upp denna tanke för diskussion.
Men vad jag förstår så är många deltagare nöjda med att bara komma och diskutera och lära. Vi bör alltså försöka att jämka samman dessa olika viljor.
Kommentera gärna möten som ni har varit på ..
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)