Hur kan, eller vill, vi se framtidens samhälle?
Vi brukar samlas torsdagar kl 16-18/19 här i Cafélokalen, alternativt i Ateljén eller i Datastugan för att diskutera lite filosofiskt vad som Demokrati utan Gränser skulle innebära.
Det är framför allt en diskussionscirkel där vi låter våra olika synsätt komma till tals, bli förtydligade och, ibland, bemötta.
Vi har även fika alla gånger.
Nu i höst presenterar vi en serie biblioteksböcker på temat demokrati (hylla Dg) för varandra.
Vi kommer även att kunna se filmsnuttar på Internet om klimat, energi, mm, och vilken roll demokrati kan spela för det framtida samhälle som kommer möta dessa utmaningar.
Ni är alla hjärtligt välkomna.
DuG-gruppen
Visar inlägg med etikett definitioner. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett definitioner. Visa alla inlägg
torsdag 13 september 2012
torsdag 9 augusti 2012
plan för de närmaste mötena
Morgondagens demokrati, Jerzy, 16-Aug
Deltagandets mekanismer, Kurt, 23-Aug
Den Stora Förnekelsen, Gunnar, 30-Aug
Vi tittar på vårt Forum, Tina m.fl, 6 Sep
http://demokratiutangranser.egetforum.se/
Politiska idéer - drömmen om det goda samhället, Anita, senarelagt
Demokrati i praktiken, Susanne, 20-Sep (ev senarelagt)
Samhällskonsten, Anna, Okt
Populism, Anita, senare i höst
(Stockholm en utopi), 5 minuters bokvisning senare i höst, Susanne
Vad är Demokrati, senare i höst, Eva
Boktitlar är i fetstil
Övriga teman är dessutom i italic
(Boktitlar som är utom bibliotekslistan) är inom parentes
Idag planerar vi för hösten
Förra torsdagen improviserade vi ett val med hjälp av poängbaserad bedömning för inköp, alt. lån, av böcker till vårt eget bibliotek. Vi hade att bedöma böckerna endast med ledning av boktitlarna nedan. Böckerna hade jag då lånat från Uppsala Stadsbibliotek. Det kan bli intressant att göra om den valproceduren efter att vi läst mer i dem under höstterminen. Vår studiecirkel är ju en kamratcirkel så vi bör kunna fördela uppgifterna så att var och en läser 1 till 2 böcker och berättar om dem för att diskutera dem tillsammans i gruppen. Kanske blir valresultatet annorlunda efter dom studierna, men på vad sätt blir skillnaden systematisk?
Böcker
lånade från Ocg-hyllan på Uppsala Stadsbibliotek augusti 2012
för
DuG-cirkeln vid Valegården sommar och höst 2012,
Demokrati
utan Gränser's studiecirkel vid Studiefrämjandet 2008-2012
Agevall, Lena & Klasson, Torgny
(red.). Demokrati i Praktiken. Studentlitteratur, Lund,
www.studentlitteratur.se,
169 sidor, ISBN: 91-44-01314-0.
Andersson, Christian. 2009. Populism.
SNS Förlag, 96 sidor, ISBN: 978-91-86203-26-9.
Dahl, Robert A . 1989. Demokratin
och dess Antagonister. Yale Univ Press 1989, Sv: Ordfront 1999,
Ordfront & Demokratiakademin 2003, 585 sidor, ISBN:
91-7324-892-4.
Edwards, Michael & Gaventa, John.
2001. *** Global Citizen Action ***.
EarthScan Publications Ldt, London, 238 pp, ISBN: 1-85383-834-9
(paperback).
Esissson, Peter & Westholm, Anders
(Uppsala univ). 2006. Deltagandets Mekanismer – Det Politiska
Engagemangets Orsaker och Konsekvenser. Liber AB, Baltzarsgatan
4, 20510 Malmö, 040-258600, 08-6909330, 288 sidor, ISBN:
978-91-47-07558-4, 91-47-07558-9
Hadenius, Axel. 2001. Demokrati –
En Jämförande Analys. Liber Ekonomi, www.liber.se,
240 sidor, ISBN: 47-06127-8.
Hartmann, Mattias & Nolte, Felix.
2002. Morgondagens Demokrati – En Bok för alla som är, borde
vara eller kan bli Intresserade av Politik. Konsultförlaget
Uppsala Publishing House, Box 2070, 75002 Uppsala, Omslag Magnus
Andersson, Illustrationer Olle Roos, 143 sidor,, ISBN: 91-7005-219-0.
Hedengren, Uriel. 2004. ***
Politiska Idéer – Drömmen om det Perfekta Samhället ***.
Natur & Kultur, 1:a utgåvan, 128 sidor, ISBN: 91-27-75362-X.
Hedengren, Uriel. 2010. ***
Politiska Idéer – Drömmen om det Goda Samhället ***.
Natur & Kultur, www.nok.se, 2:a
utgåvan, 128 sidor, ISBN: 978-91-27-41982-7.
Jacobsson, Kerstin. 1997. Så Gott
som Demokrati: Om Demokratifrågan i EU-debatten. 356 sidor,
Boréa Bokförlag, Spinettstråket 3E, 90353 Umeå, 090-127470, 356
sidor, ISBN: 91-972690-8-5.
Karvonen, Lauri. 2008. Diktatur: Om
Ofrihetens Politiska System. SNS Förlag, 202 sidor, ISBN:
978-91-85695-43.
Petersson, Olof. 1999. Samhällskonsten.
SNS förfafttningsprojekt, SNS Förlag, 127 sidor, ISBN:
91-7150-753-1.
Timbro (Makten och Friheten, Timbro
idé. 1987. *** Vad
är Demokrati? - Nyläsning av Klassiker ***.
AB Timbro, 255 sidor, ISBN: 91-7566-135-7.
Wahlroos, Björn. 2012. Marknader
och Demokrati: Uppbrott från Majoritetens Tyranni. Bokförlaget
Attlantis, www.atlantisbok.se,
486 sidor, www.adlibris.com,
ISBN: 9789173534918.
Wijkman, Anders & Rockström,
Johan. 2011. Den stora Förnekelsen. Medströms Bokförlag,
11285 Stockholm, 272 sidor, ISBN: 978-91-7329-042-5.
*** Titel ***
anger de böcker som röstades om tillsammans allra först.
fredag 27 juli 2012
Demokratiskt embryo var kommunal plutokrati
Igår (26 juli 2012) hade jag förberett vårt möte genom att jag läst en bok* om kommunal demokrati vid förra sekelskiftet. Då var valsystemet utpräglat plutokratiskt (typ rikemansvälde) så att de rika kunde ha 100 röster medan en väldigt simpel person fick nöja sig med några få röster eller att vara avstängd från röstandet ifall skatten inte var betald. Varför hade man sådant system och vad har sådant system för effekter och varför förändrades det mot nuvarande proportionella valsystem. Det var vad vi diskuterade.
Socialdemokraterna hade, som framgår även av namnet, stor betydelse för utvecklingen under de åren ca 1890-1920 då proportionell (en person - en röst) demokrati slutligen blev standard.
Om jag får råda så kommer vi att fortsätta ha fokus på sambanden mellan demokrati och ekonomi
* Larson, Yngve. 1967. På marsch mot demokrati, från hundragradig skala till allmän rösträtt. 585 sidor. Alqvist & Wiksell, Uppsala, inbunden, ISBN fanns inte, ursprungligt pris 40 kr.
Rålle hade köpt boken på loppis för 5 kr och donerat den till DuG. Vi tackar honom för det.
lördag 14 juli 2012
två dimensioner av demokrati
Jag ville ha reda på lite om Paolo Freires arbete och vad det betyder för demokrati. Jag googlade "freire demokrati". Hittade den här sidan.
" Genom frigörande pedagogik kan individen vinna medvetenhet. En medvetenhet som leder till kritisk reflektion och handling."
"Hans grundtes var att all utbildning ska leda till demokrati. – Hela mitt liv har jag arbetat utifrån Freires tankar i boken »Pedagogik för förtryckta», berättar Gunilla."http://5educators.wordpress.com/paulo-friere/
SVTplay visar en film om Maria Montessori som handlar om hennes tidiga arbete med barn från italienska dårhus. Hon tog dem ut ur förvaringen och gav dem mänskligt bemötande och möjlighet att lära sig läsa och skriva. De utvecklades snabbare än normala barn. Så långt filemen. Men senare fick Montessori möjlighet att skapa Casa dei bambini i problematiska bostadsområden där barnen visade samma förmåga att lära sig läsa och skriva. De anpassade och demokratiska arbetssättten i Montessoris skolor medförde att hela samhället påverkades.
http://www.svtplay.se/video/170339/del-1
"Maria Montessori nominerades tre gånger till Nobels fredspris för sina tankar om hur man uppmuntrar demokratiskt tänkande genom att visa barn respekt och ödmjukhet."http://www.montessoriforskolanparlan.se/montessori.html
Komplettera gärna detta med Wikipedias artikel om demokrati
http://sv.wikipedia.org/wiki/Demokrati
Det finns två grundläggande dimensioner av demokrati. Det handlar om en styrelseform för stater och det handlar om att alla människor ska vara delaktiga i styrningen av staten på ett rättvist och genomskinligt sätt.
onsdag 1 juni 2011
KVALITÉTSMETODEN enl Per Almgren
Ingor Lind till mig 5 maj
Hej, Gunnar!
Nedan en knepig valmetod som Per Almgren (om du minns honom) förfäktade för många år sen. Kan den vara av intresse? /Ingor
KVALITÉTSMETODEN enl Per Almgren (Rev. 2001-05-19)
----------------------------------------------------------------
KVALITÉTSMETOD
- Det korrekta sättet att fatta beslut när det finns fler än två alternativ att välja bland.
Senast uppdaterad 2001-05-19
I riksdagen, kommunfullmäktige och många föreningar ställs man ofta inför situationen att det finns fler än två uppfattningar om hur ett problem skall lösas. Det man då gör, är att ställa olika förslag emot varandra.
På detta sätt får man fram två huvudförslag, eller ett huvudförslag mot ett avslag. Problemet med detta tillvägagångssätt är att förslag, som många skulle kunna tänka sig att stödja i andra eller tredje hand, effektivt sållas bort genom taktiska röstningar. Det får stor betydelse i vilken ordning förslagen ställs emot varandra.
Kvalitétsmetoden innebär däremot att varje förslag ställs emot varje annat förslag. Slutresultatet får man fram genom att räkna efter vilket förslag som föredragits framför alla de övriga. Vid omröstningen avgör varje deltagare själv vilka förslag han eller hon vill gradera i förhållande till övriga förslag. Om man så önskar kan man alltid placera alternativet INGEN eller INGET på det sätt man önskar i förhållande till de uppställda förslagen. Kvalitétsmetoden innebär att det inte spelar någon roll i vilken ordning de olika förslagen ställs emot varandra.
Varje mötesdeltagare kan själv direkt göra den inbördes prioriteringen mellan de olika förslagen. En sammanräkning enligt nedanstående beskrivning ger då direkt det resultat, som de flesta kan stödja i första, andra eller tredje hand, beroende på hur många förslag som finns.
Finns det bara två förslag blir metoden identisk med vanligt majoritetsval.
Vid skriftlig omröstning skriver man upp förslagen i den ordning man föredrar dem. Bästa förslaget sätter man på första raden, näst bästa på andra raden o.s.v. Om man anser flera förslag likvärdiga i förhållande till alla övriga förslag placeras de likvärdiga på samma rad. Man kan naturligtvis också använda någon annan metod, t.ex. numrering, för att utmärka den inbördes ordningen. Förslag som ges samma nummer anses då likvärdiga.
Så långt är kvalitétsmetoden i huvudsak lika med den omröstningsmetod, som på 1700-talet föreslogs av Condorcet. Men Condorcets metod har ingen lösning på följande problem:
A föredras framför B, som föredras framför C, som föredras framför A.
För detta fall har jag (Per) utarbetat en kompletterande metod. Om inte omröstningsresultatet inom gruppen är helt symmetriskt, kan man ändå avgöra ordningsföljden, genom att inom gruppen räkna ut rösterna för och emot varje förslag.
Exempel med fyra förslag kallade A, B, C och D:
Omröstning
Röstsiffror
Resultat
A mot B
40-47
B före A
A mot C
50-52
C före A
A mot D
25- 8
A före D
B mot C
47-49
C före B
B mot D
10-12
D före B
C mot D
28-25
C före D
Slutresultatet är:
att C av de flesta anses vara bättre än A, B och D.
Ordningsföljden bland de övriga verkar oklar, B kom före A, som kom före D, som i sin tur kom före B.
Det går dock att reda ut detta problem på följande sätt:
Inom den grupp ordningsföljden är oklar (A, B och D) lägger man för varje förslag ihop rösterna för och emot förslaget och räknar fram skillnaden. I ovanstående exempel blir resultatet:
Förslag
För
Emot
Skillnad
A
40 + 25 = 65
47 + 8 = 55
65 - 55 = 10
B
47 + 10 = 57
12 + 40 = 52
57 - 52 = 5
D
12 + 8 = 20
25 + 10 = 35
20 - 35 =-15
Inom gruppen har A ett röstöverskott på 10, B ett röstöverskott på 5 och D ett röstunderskott på 15. A placeras därför före B, som i sin tur kommer före D.
Lägg märke till att det kan bli ett felaktigt resultat om man direkt summerar alla rösterna för och emot samtliga förslag utan att först kontrollera vilka förslag, som direkt föredras framför andra förslag.
En direkt summering ger följande resultat:
Förslag
För
Emot
Skillnad
A
40 + 50 + 25 = 115
47 + 52 + 8 = 107
115 - 107 = 8
B
47 + 47 + 10 = 104
40 + 49 + 12 = 101
104 - 101 = 3
C
52 + 49 + 28 = 129
50 + 47 + 25 = 122
129 - 122 = 7
D
8 + 12 + 25 = 45
25 + 10 + 28 = 63
45 - 63 =-18
A hamnar i detta fall före C vilket strider emot den direkta uträkningen, som visar att C föredras framför alla andra förslag.
Det kan naturligtvis, i sällsynta fall, förekomma att fler alternativ hamnar lika. Då görs en ny sammanställning bland dessa med parvis jämförelse och därefter, vid behov en ny sammanräkning av rösterna för och emot inom den grupp där ordningen fortfarande är oklar o.s.v. Blir det ingen skillnad efter en ny runda så är röstningen symmetrisk mellan några alternativ. I sådana sällsynta fall är det bara att konstatera faktum och tillgripa lottning om ett avgörande måste ske.
Ett exempel som ytterligare belyser metoden när första skillnadsberäkningen inte ger direkt utslag. Här är det 7 personer som röstar på 4 olika förslag (A, B, C och D):
Röstande nr 1 2 3 4 5 6 7
Placering
1 A B A C A B D
2 B C D A C B C
3 C A B B B A
4 D D C D D
Om några av alternativen inte placerats av en röstande så betyder det samma sak som att alla inte placerade är likvärdiga och placeras efter de alternativ som den röstande har placerat.
Person 6 har därför gjort följande prioritering: först B och därefter likvärdiga A, C och D.
Person 7 har prioriterat B och C som likvärdiga framför A.
A ställs mot B: 4 - 3.
A föredras av 1,3,4,5 och B föredras av 2,6,7.
A ställs mot C: 3 - 3.
A föredras av 1,3,5 och C föredras av 2,4,7.
A ställs mot D: 5 - 1.
A föredras av 1,2,3,4,5 och D föredras av 7.
B ställs mot C: 4 - 2.
B föredras av 1,2,3,6 och C föredras av 4,5.
B ställs mot D: 5 - 2.
B föredras av 1,2,4,5,6 och D föredras av 3,7.
C ställs mot D: 4 - 2.
C föredras av 1,2,4,5 och D föredras av 3,7.
D kommer sist, alla andra föredras framför D.
A föredras framför B som föredras framför C men C anses lika bra som A, d.v.s. en motsägelse.
Röster för A inom gruppen ABC 4+3=7.
Röster mot A inom gruppen ABC 3+3=6.
Röster för B inom gruppen ABC 3+4=7.
Röster mot B inom gruppen ABC 4+2=6.
Röster för C inom gruppen ABC 3+2=5.
Röster mot C inom gruppen ABC 3+4=7.
Netto för A = 1, Netto för B = 1, netto för C = -2.
Det innebär att C skall placeras efter A och B. Så långt är A och B lika.
Nu tar vi en ny omgång med parvis jämförelse mellan A och B.
Resultatet där är att A föredras med 4 röster mot 3.
Den framräknade ordningen blir då A före B före C före D.
Generellt kan man säga att metoden innebär växelvis parvis jämförelse och framräknande av skillnaden i röster inom den grupp som är oklar. Man tar så många varv att man får ett entydigt resultat eller tills den parvisa jämförelsen eller röstskillnaden inte längre ger något nytt.
Per Almgren Reviderad 2001-05-19
-----------------------------------------
Hej, Gunnar!
Nedan en knepig valmetod som Per Almgren (om du minns honom) förfäktade för många år sen. Kan den vara av intresse? /Ingor
KVALITÉTSMETODEN enl Per Almgren (Rev. 2001-05-19)
----------------------------------------------------------------
KVALITÉTSMETOD
- Det korrekta sättet att fatta beslut när det finns fler än två alternativ att välja bland.
Senast uppdaterad 2001-05-19
I riksdagen, kommunfullmäktige och många föreningar ställs man ofta inför situationen att det finns fler än två uppfattningar om hur ett problem skall lösas. Det man då gör, är att ställa olika förslag emot varandra.
På detta sätt får man fram två huvudförslag, eller ett huvudförslag mot ett avslag. Problemet med detta tillvägagångssätt är att förslag, som många skulle kunna tänka sig att stödja i andra eller tredje hand, effektivt sållas bort genom taktiska röstningar. Det får stor betydelse i vilken ordning förslagen ställs emot varandra.
Kvalitétsmetoden innebär däremot att varje förslag ställs emot varje annat förslag. Slutresultatet får man fram genom att räkna efter vilket förslag som föredragits framför alla de övriga. Vid omröstningen avgör varje deltagare själv vilka förslag han eller hon vill gradera i förhållande till övriga förslag. Om man så önskar kan man alltid placera alternativet INGEN eller INGET på det sätt man önskar i förhållande till de uppställda förslagen. Kvalitétsmetoden innebär att det inte spelar någon roll i vilken ordning de olika förslagen ställs emot varandra.
Varje mötesdeltagare kan själv direkt göra den inbördes prioriteringen mellan de olika förslagen. En sammanräkning enligt nedanstående beskrivning ger då direkt det resultat, som de flesta kan stödja i första, andra eller tredje hand, beroende på hur många förslag som finns.
Finns det bara två förslag blir metoden identisk med vanligt majoritetsval.
Vid skriftlig omröstning skriver man upp förslagen i den ordning man föredrar dem. Bästa förslaget sätter man på första raden, näst bästa på andra raden o.s.v. Om man anser flera förslag likvärdiga i förhållande till alla övriga förslag placeras de likvärdiga på samma rad. Man kan naturligtvis också använda någon annan metod, t.ex. numrering, för att utmärka den inbördes ordningen. Förslag som ges samma nummer anses då likvärdiga.
Så långt är kvalitétsmetoden i huvudsak lika med den omröstningsmetod, som på 1700-talet föreslogs av Condorcet. Men Condorcets metod har ingen lösning på följande problem:
A föredras framför B, som föredras framför C, som föredras framför A.
För detta fall har jag (Per) utarbetat en kompletterande metod. Om inte omröstningsresultatet inom gruppen är helt symmetriskt, kan man ändå avgöra ordningsföljden, genom att inom gruppen räkna ut rösterna för och emot varje förslag.
Exempel med fyra förslag kallade A, B, C och D:
Omröstning
Röstsiffror
Resultat
A mot B
40-47
B före A
A mot C
50-52
C före A
A mot D
25- 8
A före D
B mot C
47-49
C före B
B mot D
10-12
D före B
C mot D
28-25
C före D
Slutresultatet är:
att C av de flesta anses vara bättre än A, B och D.
Ordningsföljden bland de övriga verkar oklar, B kom före A, som kom före D, som i sin tur kom före B.
Det går dock att reda ut detta problem på följande sätt:
Inom den grupp ordningsföljden är oklar (A, B och D) lägger man för varje förslag ihop rösterna för och emot förslaget och räknar fram skillnaden. I ovanstående exempel blir resultatet:
Förslag
För
Emot
Skillnad
A
40 + 25 = 65
47 + 8 = 55
65 - 55 = 10
B
47 + 10 = 57
12 + 40 = 52
57 - 52 = 5
D
12 + 8 = 20
25 + 10 = 35
20 - 35 =-15
Inom gruppen har A ett röstöverskott på 10, B ett röstöverskott på 5 och D ett röstunderskott på 15. A placeras därför före B, som i sin tur kommer före D.
Lägg märke till att det kan bli ett felaktigt resultat om man direkt summerar alla rösterna för och emot samtliga förslag utan att först kontrollera vilka förslag, som direkt föredras framför andra förslag.
En direkt summering ger följande resultat:
Förslag
För
Emot
Skillnad
A
40 + 50 + 25 = 115
47 + 52 + 8 = 107
115 - 107 = 8
B
47 + 47 + 10 = 104
40 + 49 + 12 = 101
104 - 101 = 3
C
52 + 49 + 28 = 129
50 + 47 + 25 = 122
129 - 122 = 7
D
8 + 12 + 25 = 45
25 + 10 + 28 = 63
45 - 63 =-18
A hamnar i detta fall före C vilket strider emot den direkta uträkningen, som visar att C föredras framför alla andra förslag.
Det kan naturligtvis, i sällsynta fall, förekomma att fler alternativ hamnar lika. Då görs en ny sammanställning bland dessa med parvis jämförelse och därefter, vid behov en ny sammanräkning av rösterna för och emot inom den grupp där ordningen fortfarande är oklar o.s.v. Blir det ingen skillnad efter en ny runda så är röstningen symmetrisk mellan några alternativ. I sådana sällsynta fall är det bara att konstatera faktum och tillgripa lottning om ett avgörande måste ske.
Ett exempel som ytterligare belyser metoden när första skillnadsberäkningen inte ger direkt utslag. Här är det 7 personer som röstar på 4 olika förslag (A, B, C och D):
Röstande nr 1 2 3 4 5 6 7
Placering
1 A B A C A B D
2 B C D A C B C
3 C A B B B A
4 D D C D D
Om några av alternativen inte placerats av en röstande så betyder det samma sak som att alla inte placerade är likvärdiga och placeras efter de alternativ som den röstande har placerat.
Person 6 har därför gjort följande prioritering: först B och därefter likvärdiga A, C och D.
Person 7 har prioriterat B och C som likvärdiga framför A.
A ställs mot B: 4 - 3.
A föredras av 1,3,4,5 och B föredras av 2,6,7.
A ställs mot C: 3 - 3.
A föredras av 1,3,5 och C föredras av 2,4,7.
A ställs mot D: 5 - 1.
A föredras av 1,2,3,4,5 och D föredras av 7.
B ställs mot C: 4 - 2.
B föredras av 1,2,3,6 och C föredras av 4,5.
B ställs mot D: 5 - 2.
B föredras av 1,2,4,5,6 och D föredras av 3,7.
C ställs mot D: 4 - 2.
C föredras av 1,2,4,5 och D föredras av 3,7.
D kommer sist, alla andra föredras framför D.
A föredras framför B som föredras framför C men C anses lika bra som A, d.v.s. en motsägelse.
Röster för A inom gruppen ABC 4+3=7.
Röster mot A inom gruppen ABC 3+3=6.
Röster för B inom gruppen ABC 3+4=7.
Röster mot B inom gruppen ABC 4+2=6.
Röster för C inom gruppen ABC 3+2=5.
Röster mot C inom gruppen ABC 3+4=7.
Netto för A = 1, Netto för B = 1, netto för C = -2.
Det innebär att C skall placeras efter A och B. Så långt är A och B lika.
Nu tar vi en ny omgång med parvis jämförelse mellan A och B.
Resultatet där är att A föredras med 4 röster mot 3.
Den framräknade ordningen blir då A före B före C före D.
Generellt kan man säga att metoden innebär växelvis parvis jämförelse och framräknande av skillnaden i röster inom den grupp som är oklar. Man tar så många varv att man får ett entydigt resultat eller tills den parvisa jämförelsen eller röstskillnaden inte längre ger något nytt.
Per Almgren Reviderad 2001-05-19
-----------------------------------------
torsdag 1 oktober 2009
Kanske samtycke till Differentierad Moms som Styrmedel
Den senaste veckan upplevde jag att jag slog in vidöppna dörrar då jag vid flera oberoende tillfällen förde fram tanken om samhällsstyrning av ekonomin med hjälp av (totalt) differentierad moms.
Samtycket verkar därför vara totalt, åtminstone bland folk som söker efter möjligheter att samordna samhällsutvecklingen med prognoser för klimatförändringar, globalisering, mm som kan skönjas vid den numera hastigt närmande horisonten.
Den senaste veckan har jag vid officiella framträdanden av ledande företrädare för Naturskyddsföreningen (Svante Axelsson, gen dir), Ställ om Sverige (Stephen Hinton, grundare) kunnat ställa frågan till dem om de tycker att differentierad moms vore en bra idé för samhället att styra miljöriktigt. På den frågan svarade de med eftertryck: Ja. Uppsala kommun's Björn Sigurdsson (klimatstrateg), uppfattade inte momsidén klart men anser ändå att nationella ekonomiska styrmedel är en nödvändig del av att lyckas styra undan klimathotet, alla nivåer i samhället måste bidra.
Det kan då inte uteslutas att även de andra två vid närmare eftertanke skulle vilja modifiera den skarpt formulerade åsikten. Det är ju lätt att bara svara 'ja' på något som en annan person har formulerat. Hur som helst så var det intressant att attityden var i huvudsak positiv.
Annat var det tidigare, i början på 90-talet då jag studerade ekonomi och då Kjell-Olov Feldt var finansminister. Då upplevde jag att det självklara svaret i stället var att mera differentierad moms var en orealistisk vision som av praktiska skäl inte var möjligt att förverkliga och som det därför inte ens var lönt att fundera över. Inte ens vid akademin, dvs i de ekonomiska ämnena, diskuterades detta seriöst utan avfärdades lättsinnigt som en praktisk begränsning för de mikroekonomiska modellerna. På så sätt blev nationalekonomin helt missriktad vetenskap.
Någon stans i nationalekonomins utkanter fanns ändå ett mycket viktigt begrepp som borde vara helt centralt för all ekonomisk teoribildning: externa kostnader och nyttor. Det definierades för länge sedan matematiskt av (nobelpristagaren) James Buchanan. Min reflexion är att då samtliga sådana värden inräknas, internaliseras, på samtliga marknader uppnås i princip att samhälleliga hänsynstaganden förverkligas fullt ut. Detta bör kunna uppnås med nya, demokratiska instrument av generell natur. Idémässigt bör de vara besläktade med de mer 'ad hoc'-liknande (= för situationen specifika) undersökningsmetoder som miljöekonomer använder för att åstadkomma artificiella marknader.
Syftet med en differentierad moms skulle enligt min mening vara att åtminstone sträva mot en sådan fulltständig internalisering i ekonomin av alla tänkbara externa värden. Då man för alla ekonomiska verksamheter inför sådant system så finns möjlighet för en balanserad utveckling. I ett sådant samhälle kan det upplevas även ekonomiskt rationellt att välja ekologiskt, både för de fattigaste och för de överdrivet rika.
Utan allestädes närvarande, ubik datorkraft kan ett sådant samhällssystem förefalla tämligen utopiskt, men vi närmar oss snabbt en teknisk nivå som möjliggör detta.
Snart kan vi väl då förvänta att även få jobba konkret med att utforma ett sådant system, t.ex utveckla behövlig mjukvara.
Samtycket verkar därför vara totalt, åtminstone bland folk som söker efter möjligheter att samordna samhällsutvecklingen med prognoser för klimatförändringar, globalisering, mm som kan skönjas vid den numera hastigt närmande horisonten.
Den senaste veckan har jag vid officiella framträdanden av ledande företrädare för Naturskyddsföreningen (Svante Axelsson, gen dir), Ställ om Sverige (Stephen Hinton, grundare) kunnat ställa frågan till dem om de tycker att differentierad moms vore en bra idé för samhället att styra miljöriktigt. På den frågan svarade de med eftertryck: Ja. Uppsala kommun's Björn Sigurdsson (klimatstrateg), uppfattade inte momsidén klart men anser ändå att nationella ekonomiska styrmedel är en nödvändig del av att lyckas styra undan klimathotet, alla nivåer i samhället måste bidra.
Det kan då inte uteslutas att även de andra två vid närmare eftertanke skulle vilja modifiera den skarpt formulerade åsikten. Det är ju lätt att bara svara 'ja' på något som en annan person har formulerat. Hur som helst så var det intressant att attityden var i huvudsak positiv.
Annat var det tidigare, i början på 90-talet då jag studerade ekonomi och då Kjell-Olov Feldt var finansminister. Då upplevde jag att det självklara svaret i stället var att mera differentierad moms var en orealistisk vision som av praktiska skäl inte var möjligt att förverkliga och som det därför inte ens var lönt att fundera över. Inte ens vid akademin, dvs i de ekonomiska ämnena, diskuterades detta seriöst utan avfärdades lättsinnigt som en praktisk begränsning för de mikroekonomiska modellerna. På så sätt blev nationalekonomin helt missriktad vetenskap.
Någon stans i nationalekonomins utkanter fanns ändå ett mycket viktigt begrepp som borde vara helt centralt för all ekonomisk teoribildning: externa kostnader och nyttor. Det definierades för länge sedan matematiskt av (nobelpristagaren) James Buchanan. Min reflexion är att då samtliga sådana värden inräknas, internaliseras, på samtliga marknader uppnås i princip att samhälleliga hänsynstaganden förverkligas fullt ut. Detta bör kunna uppnås med nya, demokratiska instrument av generell natur. Idémässigt bör de vara besläktade med de mer 'ad hoc'-liknande (= för situationen specifika) undersökningsmetoder som miljöekonomer använder för att åstadkomma artificiella marknader.
Syftet med en differentierad moms skulle enligt min mening vara att åtminstone sträva mot en sådan fulltständig internalisering i ekonomin av alla tänkbara externa värden. Då man för alla ekonomiska verksamheter inför sådant system så finns möjlighet för en balanserad utveckling. I ett sådant samhälle kan det upplevas även ekonomiskt rationellt att välja ekologiskt, både för de fattigaste och för de överdrivet rika.
Utan allestädes närvarande, ubik datorkraft kan ett sådant samhällssystem förefalla tämligen utopiskt, men vi närmar oss snabbt en teknisk nivå som möjliggör detta.
Snart kan vi väl då förvänta att även få jobba konkret med att utforma ett sådant system, t.ex utveckla behövlig mjukvara.
Konsumentdemokrati är ett bra framtidsrecept
Differentierad moms vore lämpligt (demokratiskt) styrmedel för skapa adekvat miljö- och socialt hänsynstagande bland aktörer på ekonomiska marknader. Genom att implementera systematiska system som konsekvent via momsen bakar in miljö- och sociala värden vid prissättning av varor och tjänster kommer företagen att uppleva det som helt naturligt vinstmaximerande att agera miljö- och socialt medvetet. Det vore en fantastisk saltomortal för företagandet.
Det kan tänkas att göras
De demokratiska processer som kan äga rum direkt på marknaderna genom konsumenters omedelbara överväganden är väl det som vi skulle kunna rubricera som konsumentdemokrati.
Det verkar, tycker jag, som att enbart parlamentariska funktioner är lite för tröga för att agera i den takt som näringslivet faktiskt rör sig. Vi finner ständigt att marknadskrafterna har orättmätigt övertag. Därför är det av stor vikt att finna kompletterande demokratiska instrument som kan verka närmare verkliga situationer på ekonomiska marknader.
Inom vår diskussionsgrupp har vi en hel del idéer för hur detta bör kunna utformas.
Det kan tänkas att göras
- av en central planeringsmyndighet,
- genom demokratiska funktioner som tillåter vanligt gräsrotsfolk att styra detta, via parlament och/eller direkt på marknaderna
- genom en blandning av dessa mekanismer: t.ex att gräsrotsfolket styr även den centrala myndighet som framför allt förser med kunnande och expertis.
De demokratiska processer som kan äga rum direkt på marknaderna genom konsumenters omedelbara överväganden är väl det som vi skulle kunna rubricera som konsumentdemokrati.
Det verkar, tycker jag, som att enbart parlamentariska funktioner är lite för tröga för att agera i den takt som näringslivet faktiskt rör sig. Vi finner ständigt att marknadskrafterna har orättmätigt övertag. Därför är det av stor vikt att finna kompletterande demokratiska instrument som kan verka närmare verkliga situationer på ekonomiska marknader.
Inom vår diskussionsgrupp har vi en hel del idéer för hur detta bör kunna utformas.
måndag 14 september 2009
En 'intelligent' definition av demokrati
Intelligens har betydelse för hur väl demokrati fungerar
Efter att ha kollat lite på Mensa's hemsida och och upptäckt att de har intressanta samhälleliga perspektiv på hur intelligens bör förvaltas i samhället har jag blivit inspirerad till att försöka definiera demokrati så att vikten av kvalité i vad som görs demokratiskt får tydlig plats. Sålunda är:
Demokrati = /intelligent/ sätt att organisera massan av /intelligenta/ bedömningar som människor gör så att de gör mest möjliga uthålliga nytta för folket.
Här menar jag med notationen /*/ att " * " har relevans på alla dessa platser men att betoningen på de olika platserna kan varieras.
Kan f.ö /intelligent/ helt tas bort? Det torde väl ändå ligga något 'intelligent' i att man lyckas åstadkomma något som "gör mest möjliga uthålliga nytta"?
Håll i minnet att "Demokrati = Folkstyre" bör vara en gemensam nämnare för alla försök att definiera vad demokrati är.
Att ordet 'uthållig' finns med i definitionen gör att en syftning på helheten kan läsas in, t.ex på både nu levande och på kommande generationer, samt även för hela mänskligheten, för miljön och för naturen.
Jag tänker även att:
Då vi upptäckt att intelligens och demokrati är företeelser som på något djupt sätt hör samman så kanske vi bör erbjuda vår verksamhet som lekstuga för mensas medlemmar?
Efter att ha kollat lite på Mensa's hemsida och och upptäckt att de har intressanta samhälleliga perspektiv på hur intelligens bör förvaltas i samhället har jag blivit inspirerad till att försöka definiera demokrati så att vikten av kvalité i vad som görs demokratiskt får tydlig plats. Sålunda är:
Demokrati = /intelligent/ sätt att organisera massan av /intelligenta/ bedömningar som människor gör så att de gör mest möjliga uthålliga nytta för folket.
Här menar jag med notationen /*/ att " * " har relevans på alla dessa platser men att betoningen på de olika platserna kan varieras.
Kan f.ö /intelligent/ helt tas bort? Det torde väl ändå ligga något 'intelligent' i att man lyckas åstadkomma något som "gör mest möjliga uthålliga nytta"?
Håll i minnet att "Demokrati = Folkstyre" bör vara en gemensam nämnare för alla försök att definiera vad demokrati är.
Att ordet 'uthållig' finns med i definitionen gör att en syftning på helheten kan läsas in, t.ex på både nu levande och på kommande generationer, samt även för hela mänskligheten, för miljön och för naturen.
Jag tänker även att:
Då vi upptäckt att intelligens och demokrati är företeelser som på något djupt sätt hör samman så kanske vi bör erbjuda vår verksamhet som lekstuga för mensas medlemmar?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)