fredag 26 mars 2010

Offentligt och Privat. i det civila samhället

Demokratin och det civila samhället var utgångspunkten men vi hamnade i en konflikt runt begreppen Offentligt och Privat. Min slutsats är att begreppsparet är intressant. Jag tror inte att det är konstruerat för att dölja sammanhang, utan att det handlar om en genuin spänning som motiverar och påverkar många människor. Kanske är det begrepp som odlas av den traditionella vänstern, men jag tycker att de gamla distinktionerna mellan vänster och höger har förlorat sin aktualitet. Offentlighetsprincipen är ju inget som skapats under 1800-talet. Det var Gustav Vasas regering som införde den. Idag går debatten vidare och handlar om allmänningarna. Det kan handla om genetiska pooler, projekt för Öppen källkod, Creative Commons på webben osv. Detta är inte syndikalistiska eller anarkistiska projekt utan saker som diskuteras på högskolor och i EU-administrationens sammanhang. Det handlar till exempel om rätten till ett gemensamt kulturarv och möjligheterna att göra det tillgängligt för alla medborgare.

Vad är staten? Hur skiljer vi på staten och det civila samhället? Svaret är enkelt om vi ser staten som en organisation för undantagstillstånd. Om staten står över, skyddar och bevakar det civila samhället så kan inte samma regler gälla staten som det civila samhället. Staten har våldsmonopol och tillhandahåller krigsmakt, polis och fängelser. Demokrati innebär att det civila samhället har möjligheter att påverka statens ingripande i samhällslivet. Folket bestämmer genom demokratiska institiutioner när undantagsregler ska tillämpas. Ska landet gå i krig mot ett annat land? Ska medborgarnas fri- och rättigheter begränsas, utvidgas, eller skyddas? Med ett sådant synsätt blir statlig verksamhet utanför dessa områden anomalier. Systembolaget, apoteket, järnvägarna, skolan, kulturarvet och andra sektorer bör förvaltas av det civila samhället och inte av staten. Statens våldsmakt ska inte tränga in på medborgarnas privata område.

Men om staten är en väsentlig del av det civila samhället hur skiljer vi på det civila samhällets behov och den privata företagsamhetens? Ett synsätt på staten placerar infrastrukturen i centrum av statens verksamhet och utövandet av våldsmakt förflyttas till undantagstillstånd i förhållande till organisationer eller individer. Demokratiska behov ställer krav på statlig verksamhet. Den ska var offentlig, alltså i princip öppen för medborgares granskning och bör kunna påverkas genom den demokratiska processen. Till undantagen hör de sektorer som är känsliga för rikets säkerhet. De är kopplade till statens förmåga att utöva makt för att försvara sig. Staten skyddar företagsamhet genom att tillhandahålla infrastruktur, ställa krav och ge rättigheter. En del av de verksamheter som utgör ett samhälles infrastruktur kan även drivas i form av privat företagsamhet. Att finna en balans mellan privat och offentlig sektor är en grundfråga för demokratin med detta synsätt. Om väsentliga delar av ett samhälles infrastruktur drivs som privata företag, så går medborgarinflytandet förlorat. Man kan säga att marknadmekanismerna ger medborgarna bättre möjligheter att påverka, men det är inte självklart. Stora företag kan fungera som stater i staten, eller rent av ta kontroll över staten genom att köpa eller utöva påtryckningar på dem som verkar i politik och förvaltning. Det är ett komplext samspel där den offentliga sektorn behöver ett visst spelrum för att vi ska kunna tala om demokrati. I krig sätts demokratin ur spel. I den privata sektorn sätts påverkas spelreglerna av den politiska demokratins behov, men andra krafter kan dominera som går stick i stäv med demokratiska förväntningar om medborgares fri- och rättigheter och deras möjligheter att påverka.

Min hypotes är att en grundläggande konflikt i dagens politik finns mellan demokratins behov av en offentlig sektor kontra å ena sidan sociala undantagstillstånd och å den andra privata företagares rättigheter som båda kan innebära krav på lydnad utan ifrågasättande, insyn, eller medbestämmande.

2 kommentarer:

  1. Hej Kurt !
    Det är viktiga principella frågor du reser som också har stora konsvenser för den praktiska politiken.Ta infrastrukturen till exempel.Hur sårbart blir inte med konkurrensutsatt järnväg.
    Vad händer med glesbygden.Tar företagen något ansvar för utveckling och underhåll.Titta på SAS ska staten pumpa in pengar där? Är det en bra hushållning med både ekonomika och naturresurser.
    Kan bil industrin ställa om sin produktion till andra produkter eller satsa på produktion av bussar som man kan åka kollektivt med.

    SvaraRadera
  2. Ja, den offentliga sektorn ger demokratin ett ekonomiskt spelrum. Offentligheten är viktig. Bara här är det självklart att demokratiska spelregler ska tillämpas.

    I den del av staten som handlar om kriget är offentlighetsprincipen åsidosatt på grund av undantagsprincipen. Krig är undantagstillstånd.

    I den privata sektorn är principen om den enskildes rättigheter och skyldigheter i centrum. Offentlighet är ett undantagstillstånd i det privata, när den enskilde tycker att det passar att vara öppen, eller när den privata sfären brutit mot lagen.

    Demokrati utspelas i det offentliga. För att kunna fatta rimliga beslut behöver de aktörerna i ett demokratiskt system tillgång till relevanta fakta.

    Demokrati innebär att offentlighetens krav måste balanseras mot den enskildes rätt till en privat sfär och krigets nödvändigt hemliga beslutsfattande.

    När den offentliga sektorn minskar eller korrumperas drabbas hela samhället och det demokratiska systemet.

    SvaraRadera