torsdag 15 oktober 2009
Varför inte ?
Rättvis handel igår, idag och i morgon
Igår, onsdagen den 14 oktober, firades Världsbutiken Globalens 25-årsjubileum med en föreläsning om Rättvis handelrörelsens utveckling och framtid. Föreläsare var Bertil Högberg, folkbildare och lärare på Röda Korsets folkhögskola. Föreläsningen hölls i Ekmansalen vid Uppsala Stadsbibliotek.
På frågestunden efter föreläsningen frågade jag om han trodde att differentierad moms skulle vara bra. Han visade sig vara ganska skeptisk till denna idé.
För det första så säljer de mycket mat, som ju bara har 12 % moms. Normalt har vi annars 25 % moms i Sverige. Man skulle alltså kunna förvänta mer effekt på försäljningen av övriga varor, mest hantverk, om de varorna fick differentierad moms.
Differentierad moms har faktiskt diskuterats inom EU, sade han, men verkade inte realistiskt att införa. De hade tydligen därefter förträngt dessa tankar för jag fick verkligen fråga om och om igen för att få veta mera om varför de inte såg på differentierad moms som ett viktigt styrinstrument.
Man hade funnit att det fanns problem med att juridiskt definiera Rättvisemärkt, eller Fair Trade som vi nog kommer att kalla det i Sverige också. Detta verkar alltså vara det tyngsta skälet för att inte gå vidare med att utveckla och förverkliga denna möjlighet.
Den idé som vi kan föra fram: att differentiera moms på något speciellt demokratiskt vis, är förmodligen inte ens påtänkt.
I stället höll föreläsaren fram andra sätt att öka försäljningen och dess ekonomiska och politiska konsekvenser ur rättviseperspektiv. Fast mitt intryck är att de bygger på engagemang och på att det finns en organisation som tar vara på det engagemanget. Man förlitar sig på att det finns människor som är villiga att betala mer, ganska mycket mer. Vad garanterar att sådant är uthålligt? Det handlar om några hundratal butiker i varje land i Europa, total omsättning är 2.4 Mdr kronor och kraftigt växande.
Han menade också att om bara volymen ökar tillräckligt och kommer över vissa tröskelnivåer så kan handeln komma att fungera mycket smidigare med lägre försäljningspriser som följd. Bästa exemplet var Rättvisemärkta bananer som i Schweiz har 56 % av marknaden. - Men lite styrning med hjälp av momsen borde väl kunna underlätta för att lyfta handeln till sådana nivåer.
Igår, onsdagen den 14 oktober, firades Världsbutiken Globalens 25-årsjubileum med en föreläsning om Rättvis handelrörelsens utveckling och framtid. Föreläsare var Bertil Högberg, folkbildare och lärare på Röda Korsets folkhögskola. Föreläsningen hölls i Ekmansalen vid Uppsala Stadsbibliotek.
På frågestunden efter föreläsningen frågade jag om han trodde att differentierad moms skulle vara bra. Han visade sig vara ganska skeptisk till denna idé.
För det första så säljer de mycket mat, som ju bara har 12 % moms. Normalt har vi annars 25 % moms i Sverige. Man skulle alltså kunna förvänta mer effekt på försäljningen av övriga varor, mest hantverk, om de varorna fick differentierad moms.
Differentierad moms har faktiskt diskuterats inom EU, sade han, men verkade inte realistiskt att införa. De hade tydligen därefter förträngt dessa tankar för jag fick verkligen fråga om och om igen för att få veta mera om varför de inte såg på differentierad moms som ett viktigt styrinstrument.
Man hade funnit att det fanns problem med att juridiskt definiera Rättvisemärkt, eller Fair Trade som vi nog kommer att kalla det i Sverige också. Detta verkar alltså vara det tyngsta skälet för att inte gå vidare med att utveckla och förverkliga denna möjlighet.
Den idé som vi kan föra fram: att differentiera moms på något speciellt demokratiskt vis, är förmodligen inte ens påtänkt.
I stället höll föreläsaren fram andra sätt att öka försäljningen och dess ekonomiska och politiska konsekvenser ur rättviseperspektiv. Fast mitt intryck är att de bygger på engagemang och på att det finns en organisation som tar vara på det engagemanget. Man förlitar sig på att det finns människor som är villiga att betala mer, ganska mycket mer. Vad garanterar att sådant är uthålligt? Det handlar om några hundratal butiker i varje land i Europa, total omsättning är 2.4 Mdr kronor och kraftigt växande.
Han menade också att om bara volymen ökar tillräckligt och kommer över vissa tröskelnivåer så kan handeln komma att fungera mycket smidigare med lägre försäljningspriser som följd. Bästa exemplet var Rättvisemärkta bananer som i Schweiz har 56 % av marknaden. - Men lite styrning med hjälp av momsen borde väl kunna underlätta för att lyfta handeln till sådana nivåer.
torsdag 1 oktober 2009
Kanske samtycke till Differentierad Moms som Styrmedel
Den senaste veckan upplevde jag att jag slog in vidöppna dörrar då jag vid flera oberoende tillfällen förde fram tanken om samhällsstyrning av ekonomin med hjälp av (totalt) differentierad moms.
Samtycket verkar därför vara totalt, åtminstone bland folk som söker efter möjligheter att samordna samhällsutvecklingen med prognoser för klimatförändringar, globalisering, mm som kan skönjas vid den numera hastigt närmande horisonten.
Den senaste veckan har jag vid officiella framträdanden av ledande företrädare för Naturskyddsföreningen (Svante Axelsson, gen dir), Ställ om Sverige (Stephen Hinton, grundare) kunnat ställa frågan till dem om de tycker att differentierad moms vore en bra idé för samhället att styra miljöriktigt. På den frågan svarade de med eftertryck: Ja. Uppsala kommun's Björn Sigurdsson (klimatstrateg), uppfattade inte momsidén klart men anser ändå att nationella ekonomiska styrmedel är en nödvändig del av att lyckas styra undan klimathotet, alla nivåer i samhället måste bidra.
Det kan då inte uteslutas att även de andra två vid närmare eftertanke skulle vilja modifiera den skarpt formulerade åsikten. Det är ju lätt att bara svara 'ja' på något som en annan person har formulerat. Hur som helst så var det intressant att attityden var i huvudsak positiv.
Annat var det tidigare, i början på 90-talet då jag studerade ekonomi och då Kjell-Olov Feldt var finansminister. Då upplevde jag att det självklara svaret i stället var att mera differentierad moms var en orealistisk vision som av praktiska skäl inte var möjligt att förverkliga och som det därför inte ens var lönt att fundera över. Inte ens vid akademin, dvs i de ekonomiska ämnena, diskuterades detta seriöst utan avfärdades lättsinnigt som en praktisk begränsning för de mikroekonomiska modellerna. På så sätt blev nationalekonomin helt missriktad vetenskap.
Någon stans i nationalekonomins utkanter fanns ändå ett mycket viktigt begrepp som borde vara helt centralt för all ekonomisk teoribildning: externa kostnader och nyttor. Det definierades för länge sedan matematiskt av (nobelpristagaren) James Buchanan. Min reflexion är att då samtliga sådana värden inräknas, internaliseras, på samtliga marknader uppnås i princip att samhälleliga hänsynstaganden förverkligas fullt ut. Detta bör kunna uppnås med nya, demokratiska instrument av generell natur. Idémässigt bör de vara besläktade med de mer 'ad hoc'-liknande (= för situationen specifika) undersökningsmetoder som miljöekonomer använder för att åstadkomma artificiella marknader.
Syftet med en differentierad moms skulle enligt min mening vara att åtminstone sträva mot en sådan fulltständig internalisering i ekonomin av alla tänkbara externa värden. Då man för alla ekonomiska verksamheter inför sådant system så finns möjlighet för en balanserad utveckling. I ett sådant samhälle kan det upplevas även ekonomiskt rationellt att välja ekologiskt, både för de fattigaste och för de överdrivet rika.
Utan allestädes närvarande, ubik datorkraft kan ett sådant samhällssystem förefalla tämligen utopiskt, men vi närmar oss snabbt en teknisk nivå som möjliggör detta.
Snart kan vi väl då förvänta att även få jobba konkret med att utforma ett sådant system, t.ex utveckla behövlig mjukvara.
Samtycket verkar därför vara totalt, åtminstone bland folk som söker efter möjligheter att samordna samhällsutvecklingen med prognoser för klimatförändringar, globalisering, mm som kan skönjas vid den numera hastigt närmande horisonten.
Den senaste veckan har jag vid officiella framträdanden av ledande företrädare för Naturskyddsföreningen (Svante Axelsson, gen dir), Ställ om Sverige (Stephen Hinton, grundare) kunnat ställa frågan till dem om de tycker att differentierad moms vore en bra idé för samhället att styra miljöriktigt. På den frågan svarade de med eftertryck: Ja. Uppsala kommun's Björn Sigurdsson (klimatstrateg), uppfattade inte momsidén klart men anser ändå att nationella ekonomiska styrmedel är en nödvändig del av att lyckas styra undan klimathotet, alla nivåer i samhället måste bidra.
Det kan då inte uteslutas att även de andra två vid närmare eftertanke skulle vilja modifiera den skarpt formulerade åsikten. Det är ju lätt att bara svara 'ja' på något som en annan person har formulerat. Hur som helst så var det intressant att attityden var i huvudsak positiv.
Annat var det tidigare, i början på 90-talet då jag studerade ekonomi och då Kjell-Olov Feldt var finansminister. Då upplevde jag att det självklara svaret i stället var att mera differentierad moms var en orealistisk vision som av praktiska skäl inte var möjligt att förverkliga och som det därför inte ens var lönt att fundera över. Inte ens vid akademin, dvs i de ekonomiska ämnena, diskuterades detta seriöst utan avfärdades lättsinnigt som en praktisk begränsning för de mikroekonomiska modellerna. På så sätt blev nationalekonomin helt missriktad vetenskap.
Någon stans i nationalekonomins utkanter fanns ändå ett mycket viktigt begrepp som borde vara helt centralt för all ekonomisk teoribildning: externa kostnader och nyttor. Det definierades för länge sedan matematiskt av (nobelpristagaren) James Buchanan. Min reflexion är att då samtliga sådana värden inräknas, internaliseras, på samtliga marknader uppnås i princip att samhälleliga hänsynstaganden förverkligas fullt ut. Detta bör kunna uppnås med nya, demokratiska instrument av generell natur. Idémässigt bör de vara besläktade med de mer 'ad hoc'-liknande (= för situationen specifika) undersökningsmetoder som miljöekonomer använder för att åstadkomma artificiella marknader.
Syftet med en differentierad moms skulle enligt min mening vara att åtminstone sträva mot en sådan fulltständig internalisering i ekonomin av alla tänkbara externa värden. Då man för alla ekonomiska verksamheter inför sådant system så finns möjlighet för en balanserad utveckling. I ett sådant samhälle kan det upplevas även ekonomiskt rationellt att välja ekologiskt, både för de fattigaste och för de överdrivet rika.
Utan allestädes närvarande, ubik datorkraft kan ett sådant samhällssystem förefalla tämligen utopiskt, men vi närmar oss snabbt en teknisk nivå som möjliggör detta.
Snart kan vi väl då förvänta att även få jobba konkret med att utforma ett sådant system, t.ex utveckla behövlig mjukvara.
Konsumentdemokrati är ett bra framtidsrecept
Differentierad moms vore lämpligt (demokratiskt) styrmedel för skapa adekvat miljö- och socialt hänsynstagande bland aktörer på ekonomiska marknader. Genom att implementera systematiska system som konsekvent via momsen bakar in miljö- och sociala värden vid prissättning av varor och tjänster kommer företagen att uppleva det som helt naturligt vinstmaximerande att agera miljö- och socialt medvetet. Det vore en fantastisk saltomortal för företagandet.
Det kan tänkas att göras
De demokratiska processer som kan äga rum direkt på marknaderna genom konsumenters omedelbara överväganden är väl det som vi skulle kunna rubricera som konsumentdemokrati.
Det verkar, tycker jag, som att enbart parlamentariska funktioner är lite för tröga för att agera i den takt som näringslivet faktiskt rör sig. Vi finner ständigt att marknadskrafterna har orättmätigt övertag. Därför är det av stor vikt att finna kompletterande demokratiska instrument som kan verka närmare verkliga situationer på ekonomiska marknader.
Inom vår diskussionsgrupp har vi en hel del idéer för hur detta bör kunna utformas.
Det kan tänkas att göras
- av en central planeringsmyndighet,
- genom demokratiska funktioner som tillåter vanligt gräsrotsfolk att styra detta, via parlament och/eller direkt på marknaderna
- genom en blandning av dessa mekanismer: t.ex att gräsrotsfolket styr även den centrala myndighet som framför allt förser med kunnande och expertis.
De demokratiska processer som kan äga rum direkt på marknaderna genom konsumenters omedelbara överväganden är väl det som vi skulle kunna rubricera som konsumentdemokrati.
Det verkar, tycker jag, som att enbart parlamentariska funktioner är lite för tröga för att agera i den takt som näringslivet faktiskt rör sig. Vi finner ständigt att marknadskrafterna har orättmätigt övertag. Därför är det av stor vikt att finna kompletterande demokratiska instrument som kan verka närmare verkliga situationer på ekonomiska marknader.
Inom vår diskussionsgrupp har vi en hel del idéer för hur detta bör kunna utformas.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)