Hej. vi får nya DuG-'medlemmar'/'deltagare' och har därför beslutat om extra möte för Föreningen/Cirkeln Demokrati utan Gränser. Det blir på Valegården i caféet torsdagen den 9 juni kl 16-18-. I ateljén pågår då ett annat möte så vi får försöka samsas.
Vi har fortfarande kvar att samla lärdom från demokratistudien som gjordes till min 60-årsdag. En uppsats om detta är på väg. Ytterligare en uppsats bör i sammanghanget göras för att i görligaste mån dokumentera den liknande studie som gjordes ca 1995 vid Club Lindormen då där kunde förväntas bidrag för innovativ förnyelse av verksamheten. En tredje artikel, fast förmodligen flera, planerar jag att göra om ursprung, möjligheter och visioner för val-metoden.
Samtidigt har vi fått mycket intressanta och aktuella inlägg på DuG-bloggen (demokratiutangranser.blogspot.com). Jag hoppas vi ska diskutera även dessa.
Men framför allt så får vi se på mötet vad deltagarna där är mest intresserade att ventilera.
Med Jerzys hjälp kan vi säkert även föra tillbaka demokratitanken till dess historiska och rötter och filosofiska tillhörighet.
Därför kan vi med tillförsikt förvänta fortsatt många trevliga och intresanta träffar framöver.
Väl mött.
söndag 5 juni 2011
lördag 4 juni 2011
Frihet
Nu vet vi att Mubarak har avgått i Egypten. Och igår (110406), sa arabförbundets generalsekreterare, Moussa, att han var övertygad om att hela arabvärlden kommer att förändras i demokratisk riktning inom fem år. Människor reser sig mot diktatur och korruption, i längtan efter en ledning som öppnar för allas inflytande.
Men kan verkligen ett demokratiskt styre garantera att inte destruktiva krafter återigen tar makten? Demokrati betyder ju folkstyre, och om en ledare är bra på manipulation, kan ju han eller hon mobilisera en folkmajoritet till att rösta bort demokratin. Eller hur?
Jo, så är det säkert, tänker jag. Därför måste demokrati handla om mer än styrelseskick.
Att jag tänker så här, och nu försöker formulera mig, vill jag tacka Madeleine Cohen för, som hade synpunkter på en tidigare artikel i ämnet.
Det jag kommit fram till är, att demokrati ytterst måste handla om värnandet av ett visst värde. Och alla medborgare bör ha funderat noga på det värdet, och de flesta dragit slutsatsen att det är av största vikt att värna detta värde; såväl på egen hand som tillsammans med andra.
Värdet jag syftar på är: Allas lika rätt till respekt för sin olikhet.
Om medborgarna ”skriver under på” vikten av att värna det värdet, då vill ingen ta makten över någon annan. Och samtidigt är de beredda att försvara både sin egen och andras rätt till frihet att vara på sina egna villkor. Förutsatt förstås, att detta inte kränker någon annans motsvarande rätt.
Eller hur ser du som läser på detta? Hör gärna av dig med reaktioner, invändningar, tankar…
För visst är det sant, som ofta sägs, att demokrati är något som oavbrutet måste odlas, för att finnas kvar.
Mats Söderlind
matsoderlind@gmail.com
Men kan verkligen ett demokratiskt styre garantera att inte destruktiva krafter återigen tar makten? Demokrati betyder ju folkstyre, och om en ledare är bra på manipulation, kan ju han eller hon mobilisera en folkmajoritet till att rösta bort demokratin. Eller hur?
Jo, så är det säkert, tänker jag. Därför måste demokrati handla om mer än styrelseskick.
Att jag tänker så här, och nu försöker formulera mig, vill jag tacka Madeleine Cohen för, som hade synpunkter på en tidigare artikel i ämnet.
Det jag kommit fram till är, att demokrati ytterst måste handla om värnandet av ett visst värde. Och alla medborgare bör ha funderat noga på det värdet, och de flesta dragit slutsatsen att det är av största vikt att värna detta värde; såväl på egen hand som tillsammans med andra.
Värdet jag syftar på är: Allas lika rätt till respekt för sin olikhet.
Om medborgarna ”skriver under på” vikten av att värna det värdet, då vill ingen ta makten över någon annan. Och samtidigt är de beredda att försvara både sin egen och andras rätt till frihet att vara på sina egna villkor. Förutsatt förstås, att detta inte kränker någon annans motsvarande rätt.
Eller hur ser du som läser på detta? Hör gärna av dig med reaktioner, invändningar, tankar…
För visst är det sant, som ofta sägs, att demokrati är något som oavbrutet måste odlas, för att finnas kvar.
Mats Söderlind
matsoderlind@gmail.com
onsdag 1 juni 2011
KVALITÉTSMETODEN enl Per Almgren
Ingor Lind till mig 5 maj
Hej, Gunnar!
Nedan en knepig valmetod som Per Almgren (om du minns honom) förfäktade för många år sen. Kan den vara av intresse? /Ingor
KVALITÉTSMETODEN enl Per Almgren (Rev. 2001-05-19)
----------------------------------------------------------------
KVALITÉTSMETOD
- Det korrekta sättet att fatta beslut när det finns fler än två alternativ att välja bland.
Senast uppdaterad 2001-05-19
I riksdagen, kommunfullmäktige och många föreningar ställs man ofta inför situationen att det finns fler än två uppfattningar om hur ett problem skall lösas. Det man då gör, är att ställa olika förslag emot varandra.
På detta sätt får man fram två huvudförslag, eller ett huvudförslag mot ett avslag. Problemet med detta tillvägagångssätt är att förslag, som många skulle kunna tänka sig att stödja i andra eller tredje hand, effektivt sållas bort genom taktiska röstningar. Det får stor betydelse i vilken ordning förslagen ställs emot varandra.
Kvalitétsmetoden innebär däremot att varje förslag ställs emot varje annat förslag. Slutresultatet får man fram genom att räkna efter vilket förslag som föredragits framför alla de övriga. Vid omröstningen avgör varje deltagare själv vilka förslag han eller hon vill gradera i förhållande till övriga förslag. Om man så önskar kan man alltid placera alternativet INGEN eller INGET på det sätt man önskar i förhållande till de uppställda förslagen. Kvalitétsmetoden innebär att det inte spelar någon roll i vilken ordning de olika förslagen ställs emot varandra.
Varje mötesdeltagare kan själv direkt göra den inbördes prioriteringen mellan de olika förslagen. En sammanräkning enligt nedanstående beskrivning ger då direkt det resultat, som de flesta kan stödja i första, andra eller tredje hand, beroende på hur många förslag som finns.
Finns det bara två förslag blir metoden identisk med vanligt majoritetsval.
Vid skriftlig omröstning skriver man upp förslagen i den ordning man föredrar dem. Bästa förslaget sätter man på första raden, näst bästa på andra raden o.s.v. Om man anser flera förslag likvärdiga i förhållande till alla övriga förslag placeras de likvärdiga på samma rad. Man kan naturligtvis också använda någon annan metod, t.ex. numrering, för att utmärka den inbördes ordningen. Förslag som ges samma nummer anses då likvärdiga.
Så långt är kvalitétsmetoden i huvudsak lika med den omröstningsmetod, som på 1700-talet föreslogs av Condorcet. Men Condorcets metod har ingen lösning på följande problem:
A föredras framför B, som föredras framför C, som föredras framför A.
För detta fall har jag (Per) utarbetat en kompletterande metod. Om inte omröstningsresultatet inom gruppen är helt symmetriskt, kan man ändå avgöra ordningsföljden, genom att inom gruppen räkna ut rösterna för och emot varje förslag.
Exempel med fyra förslag kallade A, B, C och D:
Omröstning
Röstsiffror
Resultat
A mot B
40-47
B före A
A mot C
50-52
C före A
A mot D
25- 8
A före D
B mot C
47-49
C före B
B mot D
10-12
D före B
C mot D
28-25
C före D
Slutresultatet är:
att C av de flesta anses vara bättre än A, B och D.
Ordningsföljden bland de övriga verkar oklar, B kom före A, som kom före D, som i sin tur kom före B.
Det går dock att reda ut detta problem på följande sätt:
Inom den grupp ordningsföljden är oklar (A, B och D) lägger man för varje förslag ihop rösterna för och emot förslaget och räknar fram skillnaden. I ovanstående exempel blir resultatet:
Förslag
För
Emot
Skillnad
A
40 + 25 = 65
47 + 8 = 55
65 - 55 = 10
B
47 + 10 = 57
12 + 40 = 52
57 - 52 = 5
D
12 + 8 = 20
25 + 10 = 35
20 - 35 =-15
Inom gruppen har A ett röstöverskott på 10, B ett röstöverskott på 5 och D ett röstunderskott på 15. A placeras därför före B, som i sin tur kommer före D.
Lägg märke till att det kan bli ett felaktigt resultat om man direkt summerar alla rösterna för och emot samtliga förslag utan att först kontrollera vilka förslag, som direkt föredras framför andra förslag.
En direkt summering ger följande resultat:
Förslag
För
Emot
Skillnad
A
40 + 50 + 25 = 115
47 + 52 + 8 = 107
115 - 107 = 8
B
47 + 47 + 10 = 104
40 + 49 + 12 = 101
104 - 101 = 3
C
52 + 49 + 28 = 129
50 + 47 + 25 = 122
129 - 122 = 7
D
8 + 12 + 25 = 45
25 + 10 + 28 = 63
45 - 63 =-18
A hamnar i detta fall före C vilket strider emot den direkta uträkningen, som visar att C föredras framför alla andra förslag.
Det kan naturligtvis, i sällsynta fall, förekomma att fler alternativ hamnar lika. Då görs en ny sammanställning bland dessa med parvis jämförelse och därefter, vid behov en ny sammanräkning av rösterna för och emot inom den grupp där ordningen fortfarande är oklar o.s.v. Blir det ingen skillnad efter en ny runda så är röstningen symmetrisk mellan några alternativ. I sådana sällsynta fall är det bara att konstatera faktum och tillgripa lottning om ett avgörande måste ske.
Ett exempel som ytterligare belyser metoden när första skillnadsberäkningen inte ger direkt utslag. Här är det 7 personer som röstar på 4 olika förslag (A, B, C och D):
Röstande nr 1 2 3 4 5 6 7
Placering
1 A B A C A B D
2 B C D A C B C
3 C A B B B A
4 D D C D D
Om några av alternativen inte placerats av en röstande så betyder det samma sak som att alla inte placerade är likvärdiga och placeras efter de alternativ som den röstande har placerat.
Person 6 har därför gjort följande prioritering: först B och därefter likvärdiga A, C och D.
Person 7 har prioriterat B och C som likvärdiga framför A.
A ställs mot B: 4 - 3.
A föredras av 1,3,4,5 och B föredras av 2,6,7.
A ställs mot C: 3 - 3.
A föredras av 1,3,5 och C föredras av 2,4,7.
A ställs mot D: 5 - 1.
A föredras av 1,2,3,4,5 och D föredras av 7.
B ställs mot C: 4 - 2.
B föredras av 1,2,3,6 och C föredras av 4,5.
B ställs mot D: 5 - 2.
B föredras av 1,2,4,5,6 och D föredras av 3,7.
C ställs mot D: 4 - 2.
C föredras av 1,2,4,5 och D föredras av 3,7.
D kommer sist, alla andra föredras framför D.
A föredras framför B som föredras framför C men C anses lika bra som A, d.v.s. en motsägelse.
Röster för A inom gruppen ABC 4+3=7.
Röster mot A inom gruppen ABC 3+3=6.
Röster för B inom gruppen ABC 3+4=7.
Röster mot B inom gruppen ABC 4+2=6.
Röster för C inom gruppen ABC 3+2=5.
Röster mot C inom gruppen ABC 3+4=7.
Netto för A = 1, Netto för B = 1, netto för C = -2.
Det innebär att C skall placeras efter A och B. Så långt är A och B lika.
Nu tar vi en ny omgång med parvis jämförelse mellan A och B.
Resultatet där är att A föredras med 4 röster mot 3.
Den framräknade ordningen blir då A före B före C före D.
Generellt kan man säga att metoden innebär växelvis parvis jämförelse och framräknande av skillnaden i röster inom den grupp som är oklar. Man tar så många varv att man får ett entydigt resultat eller tills den parvisa jämförelsen eller röstskillnaden inte längre ger något nytt.
Per Almgren Reviderad 2001-05-19
-----------------------------------------
Hej, Gunnar!
Nedan en knepig valmetod som Per Almgren (om du minns honom) förfäktade för många år sen. Kan den vara av intresse? /Ingor
KVALITÉTSMETODEN enl Per Almgren (Rev. 2001-05-19)
----------------------------------------------------------------
KVALITÉTSMETOD
- Det korrekta sättet att fatta beslut när det finns fler än två alternativ att välja bland.
Senast uppdaterad 2001-05-19
I riksdagen, kommunfullmäktige och många föreningar ställs man ofta inför situationen att det finns fler än två uppfattningar om hur ett problem skall lösas. Det man då gör, är att ställa olika förslag emot varandra.
På detta sätt får man fram två huvudförslag, eller ett huvudförslag mot ett avslag. Problemet med detta tillvägagångssätt är att förslag, som många skulle kunna tänka sig att stödja i andra eller tredje hand, effektivt sållas bort genom taktiska röstningar. Det får stor betydelse i vilken ordning förslagen ställs emot varandra.
Kvalitétsmetoden innebär däremot att varje förslag ställs emot varje annat förslag. Slutresultatet får man fram genom att räkna efter vilket förslag som föredragits framför alla de övriga. Vid omröstningen avgör varje deltagare själv vilka förslag han eller hon vill gradera i förhållande till övriga förslag. Om man så önskar kan man alltid placera alternativet INGEN eller INGET på det sätt man önskar i förhållande till de uppställda förslagen. Kvalitétsmetoden innebär att det inte spelar någon roll i vilken ordning de olika förslagen ställs emot varandra.
Varje mötesdeltagare kan själv direkt göra den inbördes prioriteringen mellan de olika förslagen. En sammanräkning enligt nedanstående beskrivning ger då direkt det resultat, som de flesta kan stödja i första, andra eller tredje hand, beroende på hur många förslag som finns.
Finns det bara två förslag blir metoden identisk med vanligt majoritetsval.
Vid skriftlig omröstning skriver man upp förslagen i den ordning man föredrar dem. Bästa förslaget sätter man på första raden, näst bästa på andra raden o.s.v. Om man anser flera förslag likvärdiga i förhållande till alla övriga förslag placeras de likvärdiga på samma rad. Man kan naturligtvis också använda någon annan metod, t.ex. numrering, för att utmärka den inbördes ordningen. Förslag som ges samma nummer anses då likvärdiga.
Så långt är kvalitétsmetoden i huvudsak lika med den omröstningsmetod, som på 1700-talet föreslogs av Condorcet. Men Condorcets metod har ingen lösning på följande problem:
A föredras framför B, som föredras framför C, som föredras framför A.
För detta fall har jag (Per) utarbetat en kompletterande metod. Om inte omröstningsresultatet inom gruppen är helt symmetriskt, kan man ändå avgöra ordningsföljden, genom att inom gruppen räkna ut rösterna för och emot varje förslag.
Exempel med fyra förslag kallade A, B, C och D:
Omröstning
Röstsiffror
Resultat
A mot B
40-47
B före A
A mot C
50-52
C före A
A mot D
25- 8
A före D
B mot C
47-49
C före B
B mot D
10-12
D före B
C mot D
28-25
C före D
Slutresultatet är:
att C av de flesta anses vara bättre än A, B och D.
Ordningsföljden bland de övriga verkar oklar, B kom före A, som kom före D, som i sin tur kom före B.
Det går dock att reda ut detta problem på följande sätt:
Inom den grupp ordningsföljden är oklar (A, B och D) lägger man för varje förslag ihop rösterna för och emot förslaget och räknar fram skillnaden. I ovanstående exempel blir resultatet:
Förslag
För
Emot
Skillnad
A
40 + 25 = 65
47 + 8 = 55
65 - 55 = 10
B
47 + 10 = 57
12 + 40 = 52
57 - 52 = 5
D
12 + 8 = 20
25 + 10 = 35
20 - 35 =-15
Inom gruppen har A ett röstöverskott på 10, B ett röstöverskott på 5 och D ett röstunderskott på 15. A placeras därför före B, som i sin tur kommer före D.
Lägg märke till att det kan bli ett felaktigt resultat om man direkt summerar alla rösterna för och emot samtliga förslag utan att först kontrollera vilka förslag, som direkt föredras framför andra förslag.
En direkt summering ger följande resultat:
Förslag
För
Emot
Skillnad
A
40 + 50 + 25 = 115
47 + 52 + 8 = 107
115 - 107 = 8
B
47 + 47 + 10 = 104
40 + 49 + 12 = 101
104 - 101 = 3
C
52 + 49 + 28 = 129
50 + 47 + 25 = 122
129 - 122 = 7
D
8 + 12 + 25 = 45
25 + 10 + 28 = 63
45 - 63 =-18
A hamnar i detta fall före C vilket strider emot den direkta uträkningen, som visar att C föredras framför alla andra förslag.
Det kan naturligtvis, i sällsynta fall, förekomma att fler alternativ hamnar lika. Då görs en ny sammanställning bland dessa med parvis jämförelse och därefter, vid behov en ny sammanräkning av rösterna för och emot inom den grupp där ordningen fortfarande är oklar o.s.v. Blir det ingen skillnad efter en ny runda så är röstningen symmetrisk mellan några alternativ. I sådana sällsynta fall är det bara att konstatera faktum och tillgripa lottning om ett avgörande måste ske.
Ett exempel som ytterligare belyser metoden när första skillnadsberäkningen inte ger direkt utslag. Här är det 7 personer som röstar på 4 olika förslag (A, B, C och D):
Röstande nr 1 2 3 4 5 6 7
Placering
1 A B A C A B D
2 B C D A C B C
3 C A B B B A
4 D D C D D
Om några av alternativen inte placerats av en röstande så betyder det samma sak som att alla inte placerade är likvärdiga och placeras efter de alternativ som den röstande har placerat.
Person 6 har därför gjort följande prioritering: först B och därefter likvärdiga A, C och D.
Person 7 har prioriterat B och C som likvärdiga framför A.
A ställs mot B: 4 - 3.
A föredras av 1,3,4,5 och B föredras av 2,6,7.
A ställs mot C: 3 - 3.
A föredras av 1,3,5 och C föredras av 2,4,7.
A ställs mot D: 5 - 1.
A föredras av 1,2,3,4,5 och D föredras av 7.
B ställs mot C: 4 - 2.
B föredras av 1,2,3,6 och C föredras av 4,5.
B ställs mot D: 5 - 2.
B föredras av 1,2,4,5,6 och D föredras av 3,7.
C ställs mot D: 4 - 2.
C föredras av 1,2,4,5 och D föredras av 3,7.
D kommer sist, alla andra föredras framför D.
A föredras framför B som föredras framför C men C anses lika bra som A, d.v.s. en motsägelse.
Röster för A inom gruppen ABC 4+3=7.
Röster mot A inom gruppen ABC 3+3=6.
Röster för B inom gruppen ABC 3+4=7.
Röster mot B inom gruppen ABC 4+2=6.
Röster för C inom gruppen ABC 3+2=5.
Röster mot C inom gruppen ABC 3+4=7.
Netto för A = 1, Netto för B = 1, netto för C = -2.
Det innebär att C skall placeras efter A och B. Så långt är A och B lika.
Nu tar vi en ny omgång med parvis jämförelse mellan A och B.
Resultatet där är att A föredras med 4 röster mot 3.
Den framräknade ordningen blir då A före B före C före D.
Generellt kan man säga att metoden innebär växelvis parvis jämförelse och framräknande av skillnaden i röster inom den grupp som är oklar. Man tar så många varv att man får ett entydigt resultat eller tills den parvisa jämförelsen eller röstskillnaden inte längre ger något nytt.
Per Almgren Reviderad 2001-05-19
-----------------------------------------
söndag 22 maj 2011
Datastuga för DuG 26 maj kl 9-11
Hej demokrativänner,
Välkomna till Datastuga på RFHL Uppsala län.
Vi har fått medel från Arvsfonden för att driva ett samtals- och informationsprojekt kring patienters erfarenhet och kunskap om hur mediciner fungerar sett ur användares perspektiv. Datastuga har vi talat om på demokratiträffarna och brukarinflytande när det gäller medicin upplever jag som en viktig demokratifråga.
Två chanser kvar att prova på Datastugan i maj 2011
Ons 25 maj kl 13-15, eller (främst för DuG) Tors 26 maj kl 9-11
Anmäl intresse till Kurt Nyberg 018-124420, 073-0734652, ellerkurt@oberoende.info
Här är konceptet på ett ungefär:
ca. 2 timmar på RFHLs kontor i Bangårdsgatan 13 i Uppsala
du är intresserad av att arbeta med Värdefull Patientkunskap
som handlar om läkemedelsfrågor
intro om projektet http://www.arvsfondsprojekten.se/node/3720
testa UBUNTU-datorerna på vårt kontor (fritt operativsystem med gratisprogram)
introduktion till RFHLs stödforumhttp://www.oberoende.info/forumframe2.html
vi använder problembaserat lärande som arbetsmetod
Varmt välkomna!
Välkomna till Datastuga på RFHL Uppsala län.
Vi har fått medel från Arvsfonden för att driva ett samtals- och informationsprojekt kring patienters erfarenhet och kunskap om hur mediciner fungerar sett ur användares perspektiv. Datastuga har vi talat om på demokratiträffarna och brukarinflytande när det gäller medicin upplever jag som en viktig demokratifråga.
Två chanser kvar att prova på Datastugan i maj 2011
Ons 25 maj kl 13-15, eller (främst för DuG) Tors 26 maj kl 9-11
Anmäl intresse till Kurt Nyberg 018-124420, 073-0734652, ellerkurt@oberoende.info
Här är konceptet på ett ungefär:
ca. 2 timmar på RFHLs kontor i Bangårdsgatan 13 i Uppsala
du är intresserad av att arbeta med Värdefull Patientkunskap
som handlar om läkemedelsfrågor
intro om projektet http://www.arvsfondsprojekten.se/node/3720
testa UBUNTU-datorerna på vårt kontor (fritt operativsystem med gratisprogram)
introduktion till RFHLs stödforumhttp://www.oberoende.info/forumframe2.html
vi använder problembaserat lärande som arbetsmetod
Varmt välkomna!
söndag 8 maj 2011
Möte den 12 maj
Hej igen, vi har tänkt att ses igen den 12 maj kl 16-18 på Valegården, Alsikegatan 6. Det mesta som vi tänkt diskutera vid senaste tillfällena finns kvar på dagordningen. Väl mött till vårt demokratifika.
tisdag 19 april 2011
Nästa möte blir den 28 april kl 16-18
Vi ses igen den 28 april på Valegården kl 16-18, med sedvanligt fika. Det blir aktuellt att diskutera resultatet av födelsedagsvalet som visar hur den nya valmetoden kan fungera. Resultaten kan ses i ett excell-liknande spreadsheet. Det är meningen att det ska presenteras på DuG-bloggen så småningom. Jag har även varit vid en Sida-konferens om Global Civil Society och kan rapportera från den. Vi får även nya deltagare med egna intressen. Väl Mött.
lördag 2 april 2011
DuG-möte igen på torsdag den 7 april kl 16-18 på Valegården
Dagen före detta möte kommer jag att ha fyllt 60 år. Med anledning av detta önskar jag bjuda på tårta vid mötet. Det vore trevligt ifall det kommer lite extra många denna gång.
Det är även fest med mat, musik och dans på Tinget kl 17. Flera av oss vill gärna vara med på det så vi planerar att förflytta oss ungefär vid den tiden från Valegården till Tinget, beläget vid järnvägen på StPersgatan mitt emot Frälsis.
Det är oroligt ute i världen och folk vill ha demokrati, rättigheter, jämlikhet mm. Mänskligheten håller på att ställa till med sin egen undergång men gårdagens diktatorer biter sig fast. Borde vi inte vakna upp och vara med i det globala mobiliserandet för att skapa ett samhälle som kan hantera de största utmaningarna som världen skådat hittills?
Det är även fest med mat, musik och dans på Tinget kl 17. Flera av oss vill gärna vara med på det så vi planerar att förflytta oss ungefär vid den tiden från Valegården till Tinget, beläget vid järnvägen på StPersgatan mitt emot Frälsis.
Det är oroligt ute i världen och folk vill ha demokrati, rättigheter, jämlikhet mm. Mänskligheten håller på att ställa till med sin egen undergång men gårdagens diktatorer biter sig fast. Borde vi inte vakna upp och vara med i det globala mobiliserandet för att skapa ett samhälle som kan hantera de största utmaningarna som världen skådat hittills?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)